Nog kan man fundera över varför mÀnniskor vill klumpa ihop sig pÄ det hÀr sÀttet i stora och ohÀlsosamma stÀder nÀr det finns sÄ mycket plats pÄ andra hÄll i samma land. Fast kanske vill man inte men Àr dÀrtill nödd och tvungen.
VÀxande kÄkstÀder
För sÄ hÀr ser det ut om vi tittar ut över vÀrlden, ocksÄ historiskt. Med och mot sin vilja hamnar man dÀr. Och i vÄr tid accelererar det. Alltfler bor i stÀder.
I Är kommer majoriteten av vÀrldens befolkning att bo i stÀder. MegastÀderna (med mer Àn 10 miljoner invÄnare) blir fler och allt större. Idag finns det minst 16 i vÀrlden.
Sao Paulo i Brasilien Àr ett exempel. Staden har nu passerat 20 miljoner invÄnare. Mer Àn dubbelt sÄ mÄnga som hela Sveriges befolkning. PÄ en enda plats. Och mycket riktigt expanderar kÄkstÀderna och allt större andel av befolkningen tvingas bo pÄ ett ovÀrdigt och farligt sÀtt.
Man berÀknar att cirka 70 miljoner mÀnniskor i vÀrlden - 1,4 miljoner i veckan - lÀmnar landsbygden för att söka en ny tillvaro i de vÀxande stÀderna. De flesta Àr fattiga mÀnniskor med hopp om en bÀttre tillvaro. Men de kommer allt för ofta "ur askan i elden".
Ett naturnÀra liv byts mot ett artificiellt liv med hÄrda pÄfrestningar. 2050 berÀknas tre miljarder mÀnniskor leva i enkla bostÀder i kÄkstÀder.
Fattigdomen Àr allvarlig
HÀr Àr det barnen som drabbas vÀrst. Som vanligt. De som inte har möjlighet att pÄverka familjens beslut om flytt frÄn land till stad. Och sÄ kommer sjukdomar, barnarbete och övergrepp i spÄren.
Redan vid millennieskiftet slog VÀrldsbanken fast att "urban fattigdom" sannolikt Àr nÀsta sekels tydligaste och mest explosiva problem. Fattigdomen Àr allvarlig ocksÄ utanför stÀderna. Men fattigdomen i anslutning till de riktigt stora stÀderna kan bli explosiv nÀr mÀnniskor förtÀtas pÄ ett dramatiskt sÀtt.
Risken för explosion ökar ocksÄ med de klyftor som blir uppenbara och utmanande synliga. Lyxboende och lyxkonsumtion kontra skriande fattigdom.
I Sao Paulo förstÀrks de sociala klyftorna av att upp emot 1000 helikoptrar dagligen transporterar företagsledare frÄn trÀdgÄrden hemmavid till företagets tak för vidaretransport med hiss ner till kontoret. Allt för att undvika att hamna bland de tusentals mordoffren Ärligen i staden.
En naturlig bygemenskap
Hopklumpandet och den urbana fattigdomen Àr ingen lovande utveckling och framtidsutsikt för mÀnniskoarten, Homo sapiens. MÀnniskan som i grunden Àr en social varelse och som i Ärtusenden har levt och umgÄtts i en naturlig bygemenskap.
Nu bygger hon Babels torn som reser sig orovÀckande högt i skyn. En oundviklig utveckling, tycks det, som mÀnniskorna inte sjÀlva verkar kunna styra över.
Högst sannolikt kommer nÄgon kraft in pÄ arenan och strör alltmer grus i maskineriet. Likt Herren i 1 Mosebok, som reagerade pÄ mÀnniskornas övermod i staden med Babels torn. Det ledde till förvirring och oförstÄelse bland mÀnniskorna, sÄ att de upphörde att bygga staden och tvingades dÀrifrÄn.
Inget tillÄts som bekant att vÀxa sig till himlen.