Dags att ta säkerhet på allvar

Säkerhetspolisens årsbok för 2019 domineras av redan kända problem som har vuxit sig riktigt allvarliga.

Försvars och säkerhetspolitik2020-03-30 05:52
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Underrättelsehotet från Kina ligger nu i nivå med det ryska samtidigt som svenska myndigheter brister i sitt säkerhetsarbete.
Underrättelseverksamhet mot Sverige från främmande makt har ökat. Enligt Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage, försöker icke-demokratiska stater förskjuta normerna för vad som är acceptabelt. Den största källan till påverkansoperationer är fortfarande Ryssland. Även om det kan tyckas vara gammal skåpmat bör vi komma ihåg hur stort hotet är. Till exempel rapporterar årsboken att under 2019 var en tredjedel av alla ryska diplomater i Sverige underrättelseofficerare under täckmantel.


Även Kina bedriver operationer framför allt för att tysta regimkritiker som har flytt till Sverige samt för att stjäla kunskap och teknologi. Den kinesiska regimens sanna natur borde varit uppenbar för länge sedan. Till exempel kidnappades den kinesisk-svenske bokförläggaren Gui Minhai under en resa i Thailand redan 2015. Ändå har Sverige uppvisat en oacceptabel senfärdighet i att motverka det kinesiska underrättelsehotet.
Skillnaden mellan hur Sverige hanterade exempelvis försäljningen av Volvo och Saab är slående. Medan den svenska regeringen stoppade en rysk ägare i Saabaffären 2010, kunde kinesiska Geely köpa Volvo Personvagnar året innan utan problem. Också den nuvarande regering underlät att hindra samma företag från att köpa en stor del av AB Volvo 2018.
Trots att ett visst uppvaknande verkar ha skett det senaste året, framförallt efter fängelsedomen mot Gui Minhai tidigare i år, görs inte tillräckligt. Regeringen borde bland annat införa åtgärder för att stoppa spioner bland kinesiska studenter och forskare i Sverige. Och tydligt ta ställning mot kinesiska investeringar i ett svensk 5G-nät.


Utländska försök att komma över hemlig information gör säkerhetsbristerna på många myndigheter än allvarligare. Anna Sjöberg, chef för säkerhetsavdelningen, säger att gapet mellan sårbarheter och säkerhetsskydd fortfarande är för stort.
En ny säkerhetsskyddslag och -förordning som förtydligade vilka verksamheter som är skyddsvärda infördes visserligen förra våren. Men Sjöberg påpekar att det viktigaste är att etablera en arbetskultur som prioriterar säkerhet. I synnerhet måste den högsta ledningen se till att säkerhet genomsyrar hela organisationen.
På detta område lämnar tyvärr regeringen mycket i övrigt att önska. Tre år efter den största säkerhetsläckan i modern tid, Transportstyrelseskandalen, har alla ansvariga statsråd och tjänstemän återfått höga positioner i politiken. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) har till och med blivit statsråd med ansvar för digitalisering. Regeringen sätter ett tydligt exempel.
 

Vi kan inte längre låtsas vara överraskade av hoten mot rikets säkerhet. Vi måste ta ansvar för att agera mot de risker vi känner till.