Står Europa nu inför ännu en flyktingkris?

Står svensk flyktingpolitik inför en ny hård prövning? Jag är rädd att den inte håller för det.

Migranter bakom ett stängsel nära en gränspassage mellan Turkiet och Grekland. Många tusen migranter har rört sig mot och över gränsen sedan Turkiet förklarat den öppen.

Migranter bakom ett stängsel nära en gränspassage mellan Turkiet och Grekland. Många tusen migranter har rört sig mot och över gränsen sedan Turkiet förklarat den öppen.

Foto: Giannis Papanikos/TT

Flyktingpolitik2020-03-03 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vid EU:s yttre gräns, vid Greklands gräns mot Turkiet, skruvas nu trycket upp på ett extremt oroande sätt. Turkiet har frångått uppgörelsen med EU och flyktingar från Mellanöstern, Afrika och Asien som huserat i Turkiet i många år strömmar mot gränsen för att försöka ta sig till Europa.

I den mån som Sveriges flyktingpolitik blivit mer restriktiv, så bygger den ändå på att det ska vara svårt för flyktingarna att ta sig hit och ansöka om asyl. Vi har förlitat oss på att Turkiet sätter stopp för det. Nu förlitar vi oss på i första hand Grekland och i andra hand andra EU-länder som flyktingarna kan passera på vägen hit. Bulgarien. Ungern, Polen. Tyskland. Danmark.

Men är Sverige fortfarande attraktivt som asylland? Vi har underlättat för anhöriginvandringen. Vi har visat oss beredda att låta även dom som saknar asylskäl stanna i landet. Och vi har visat oss inkapabla att få dem som nekas asyl att lämna landet. Jo, bland flyktingar och människosmugglare så framstår nog Sverige fortfarande som ett attraktivt asylland. Om EU:s yttre gräns rämnar så är risken stor att asyltrycket på oss blir mycket högt.

Asylrätten behöver förändras i grunden. Den utformades i en tid då det var otänkbart att stora grupper människor skulle ha kunskapen och resurserna att röra sig över stora avstånd för att söka asyl. Nu har vi fått en ordning där vi hindrar potentiella asylsökande att resa till platser där de kan få en asylansökan prövad enligt generösa principer. De lockas till farliga strapatser för att forcera de hinder som ställts i deras väg. Och vi förbrukar i Sverige enorma resurser på att ta om hand de starka som lyckats ta sig hit. Det är ingen slump att unga män är kraftigt överrepresenterade. Svårt underfinansierad är samtidigt hjälpen till den helt dominerande majoriteten av flyktingarna som är kvar i sina hemländer eller närområdet.

Denna ordning måste ändras. Det innebär att asylrätten måste ändras så att asyl inte ges till dem som tar sig till Sverige på illegala vägar. Asyl ges till kvotflyktingar med konstaterade asylskäl, som kan resa till Sverige under ordnade former och vara säkra på sitt uppehållstillstånd från dag ett. Med en sådan asylpolitik skulle det dessutom finnas mer resurser över till de flyktingar som lämnat sina hem men är kvar i hemlandet eller något av grannländerna. Det skulle vara en mer human ordning än den vi har i dag.