Alla verkar så nöjda med upplösningen av Gneab-affären. Ja, möjligen utom försäkringsbolaget som sålde ansvarsförsäkringen som nu kostar det bolaget sex miljoner kronor. Men det är kanske en risk man får ta, när man säljer försäkringar som ska skydda politiker och tjänstemän mot de ekonomiska konsekvenserna av okloka och irreguljära beslut.
Det är inte svårt att argumentera för att fastigheten Hantverket 1 såldes till ett kraftigt underpris när det begav sig, för snart fem år sedan. Ett underpris som kostade Regionen mer än dubbelt så mycket som affären nu kostar försäkringsbolaget. Men förlikningen innebär att ingen av de tre som Regionen tidigare sökt erhålla skadestånd av, beslås med någon skuld för det inträffade. Det är logiskt att en förlikning inte innehåller något sådant fingerpekande.
Men i ett annat avseende har ju ansvars- och skuldfrågan avgjorts för länge sedan och med en annan utgång. Redan tidigt 2015 fick regionstyrelsens dåvarande ordförande Åke Svensson sparken. Inte ens hans eget parti eller dess allierade ville försvara affären. Det politiska ansvaret avgjordes redan då. Sedan dess har vi väntat på prövningen av hans, Rolf Öströms (M) och Sofia Wollmanns juridiska ansvar. Den prövningen får vi nu, på grund av förlikningen, aldrig reda på resultatet av. Och det är ju svårt att befria sig från misstanken att det spelat roll att hotet om skadestånd riktats mot politiker på båda sidor av blockgränsen.
Kanske är det ändå rätt med en förlikning. Det är inte gratis att processa och utgången av prövningen kan inte sägas ha varit säker. Kanske är detta ändå bästa sättet att tjäna skattebetalarnas intressen och då räcker inte rättspatos eller hämndbegär som argument för att köra skadeståndskraven i botten. Och den som känner annorlunda kan kanske tänka på att de tre som nu slipper skadeståndskrav levt under det hotet under många år. Det har inte varit någon formell påföljd men ändå en tung börda.
Jag hoppas att Gneab-affären nu inte läggs tillhandlingarna med en lättnadens suck. Den behövs som avskräckande exempel inför framtida fastighetsaffärer. Och som ett sådant exempel kan den tjäna, även efter förra veckans förlikning.