Öppna för omtyckta bostäder

Vi borde väl inte bygga med människoförvaring som överordnat syfte?

Fastighets- & byggnadsindustri2019-11-28 05:12
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ett nytt Linköping om året. Med det målande exemplet förklarade Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren vad 64 000 nya bostäder årligen kommer att innebära. För att möjliggöra billigare byggande inleder myndigheten nu, tillsammans med branschföreträdare, ett arbete med att förenkla byggreglerna.
Visst är det välkommet med enklare regler och färre detaljkrav, vilket också kan leda till billigare bostäder för de människor som i dag har svårt att få någon. Förändringen lär dock bli på marginalen, med tanke på att exempelvis lagstadgade krav på tillgänglighet kommer att finnas kvar. Det är just sådana allmänna anpassningar till särskilda fall som fördyrar byggandet, trots att de bara skulle behöva göras i en mindre andel av bostäderna.


Regelförenklingarna för bostadsbyggande finns med i januariöverenskommelsen. Bakgrunden är i sin tur ett, med viss osäkerhet, uppskattat bostadsbehov de kommande tio åren som en följd av befolkningsökningen. Faran ligger här i att direkt översätta behov av bostad till behov av lägenhet. Där finns politiska intressen av att klumpa ihop människor som då kan dela på samma vägar, VA-nät och annan service.
Därför är det inte så konstigt att byggandet av flerbostadshus har stigit i en brant kurva sedan 2012, även om den nu minskar något. Under samma period har byggandet av småhus ökat betydligt mindre – trots att det är i villor de allra flesta vill bo.


Människors önskemål blev tydligt i en Novusundersökning på uppdrag av Landshypotek Bank 2018, som visade att 71 procent av befolkningen vill bo i villa. De allra flesta vill dessutom ha sin villa på landsbygden eller en mindre ort. Det står i kontrast mot Boverkets bedömning av byggbehovet, som allra mest omfattar de tre storstadsregionerna, samt områdena kring Linköping-Norrköping, Jönköping och Borås. Men de som 2018 angav att de har sitt drömboende bor i länen Halland, Jämtland och Värmland.
Risken med att bara bygga lägenhetshus för att inhysa de personer som behöver någonstans att bo är att bostäderna blir just en tillfällig förvaring. Många som bor i dem söker snart efter någon annan stans där de verkligen ska trivas. Visst behövs sådana lägenheter också – för de som faktiskt trivs där och för de som inte har råd att flytta till drömboendet direkt. Men om lägenheterna blir fler än antalet personer som vill och behöver bo i dem är risken att de snart står tomma och eventuellt rivs. Så skedde bland annat runt år 2000, då tusentals lägenheter revs.


Om förenklingen av byggreglerna leder till ett överdrivet lägenhetsbyggande riskerar vi att snart vara i samma situation. Problemet är att det spelar mer roll för politiker att vi producerar mycket och kostar lite, än att vi faktiskt trivs i våra hem. Då blir bostäder bara byggklossar för städer, snarare än boende för människor.