REPLIK
Svar på Barbro Engmans inlägg på Gotlands Folkblad den 1 april.
Hyresgästföreningen har länge hävdat att hyrda bostäder är skattemässigt missgynnade gentemot ägda bostäder, där ränteavdraget är berättelsens stora bandit. Det kan stämma för den som bara bryr sig om bostaden. Men det är ändå hushåll som ska betala för boendet.
Och då faller Engmans argument ganska snabbt. När forskaren Fredrik Kopsch, som ledaren nämner, tidigare undersökt vad som står i vägen för ett neutralt val mellan hyrd och ägd bostad fann han att dagens beskattning drabbar hyresrätten men inte hyresgästen.
Skälet är höga skatter på fastighetsbolag i form av bolagsskatt samt högre skatt på aktieavkastning (där hyresgästen kan lägga det kapital som inte går till att köpa en bostad) än reavinsten. Det här gäller dock inte för den majoritet som bor i bostäder med presumtionshyra, alltså en hyra reglerad under marknadsnivå, utan bara i nyproduktion.
Därtill tar folk en ekonomisk risk genom att köpa bostäder. Men ingen tar lån, och därmed någon risk, för att bo i hyresrätt. Det borde avspeglas i högre hyror. Men det sätter reglerna stopp för. Skattesystemet och hyresregleringen styr alltså marknadens val att bygga samt individens val av bostadsform mer än vad som är önskvärt. Det borde också Hyresgästföreningen intressera sig för.