TillvÀxtpolitik med fel perspektiv

Ekonomisk tillvÀxt2019-09-24 05:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL KOMMENTAR

Ekonomisk tillvÀxt Àr ett lÄngdistanslopp utan spurtpriser. Orden Àr John Hasslers, professor i ekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi. Vid ett seminarium pÄ tankesmedjan Fores (17/9) utvecklade han sina tankar kring Sveriges BNP-tillvÀxt.

Hassler har i flera Ă„r varnat för att prognoserna för de kommande Ă„ren ser svaga ut. Effekten av de stora strukturreformer som genomfördes efter 1990-talskrisen, och som lade grunden för en stark tillvĂ€xtperiod, har klingat av. 

Skatterna har lÄngsamt stigit igen och inga nya, breda reformer har genomförts för arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden.

Resultatet Ă€r att Sveriges BNP-tillvĂ€xt per person Ă€r bland de sĂ€msta i EU – bara Luxemburg och Italien Ă€r sĂ€mre. 

Delförklaringar Ă€r svag integration och en uselt fungerande bostadsmarknad – omrĂ„den dĂ€r de flesta Ă€r överens om förĂ€ndringsbehovet. 

Det svĂ„ra Ă€r att fĂ„ till genomgripande reformer. Att slĂ€ppa pĂ„ den förödande hyresregleringen möter stort motstĂ„nd pĂ„ vĂ€nsterkanten. Bostadssektorn omgĂ€rdas dessutom av en mĂ€ngd andra problem. 

Som John Hassler pĂ„pekade pĂ„ seminariet hade en lĂ€genhet som kostar 2,5 miljoner att bygga i dag kostat en miljon om byggsektorn hade haft samma produktivitetsökning som resten av ekonomin. 

Men att öka konkurrensen inom byggbranschen Ă€r svĂ„rt nĂ€r byggprocessen Ă€r omgĂ€rdad av stĂ€ndigt vĂ€xande byrĂ„krati och byggregler som försvĂ„rar standardisering – och nĂ€r kommuner hela tiden stĂ€ller upp unika sĂ€rkrav för byggandet.

 I praktiken har Sverige inte en byggmarknad, utan 290 stycken. Priset för regleringar – hur vĂ€lvilliga de Ă€n Ă€r – Ă€r högt.

Bygg- och bostadssektorn Àr bara ett exempel pÄ hinder för tillvÀxten. Hassler pekar ocksÄ pÄ att utbildningssystemet och kompetensförsörjningen mÄste stÀrkas, att arbetsmarknaden i stort behöver fungera bÀttre och att skattesystemet behöver bli enklare och effektivare.

Till det kan man möjligen lĂ€gga att politiker mĂ„ste sluta försöka ta genvĂ€gar. Tiotals miljarder i skattemedel lĂ€ggs varje Ă„r pĂ„ sĂ„ kallad innovationspolitik, i praktiken statligt riskkapital, i försök att stĂ€rka tillvĂ€xten. 

Trots att den ekonomiska forskningen aldrig kunnat hitta nÄgra positiva effekter.

Det visar att det grundlĂ€ggande perspektivet fortfarande Ă€r bristfĂ€lligt hos mĂ„nga politiker. TillvĂ€xten Ă€r inget 100-meterslopp. 

Det som behövs Àr inte tillfÀlliga sockerkickar, utan lÄngsamma kolhydrater i form av strukturreformer.