LIBERAL KOMMENTAR
Ekonomisk tillvÀxt Àr ett lÄngdistanslopp utan spurtpriser. Orden Àr John Hasslers, professor i ekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi. Vid ett seminarium pÄ tankesmedjan Fores (17/9) utvecklade han sina tankar kring Sveriges BNP-tillvÀxt.
Hassler har i flera Är varnat för att prognoserna för de kommande Ären ser svaga ut. Effekten av de stora strukturreformer som genomfördes efter 1990-talskrisen, och som lade grunden för en stark tillvÀxtperiod, har klingat av.
Skatterna har lÄngsamt stigit igen och inga nya, breda reformer har genomförts för arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden.
Resultatet Ă€r att Sveriges BNP-tillvĂ€xt per person Ă€r bland de sĂ€msta i EU â bara Luxemburg och Italien Ă€r sĂ€mre.
Delförklaringar Ă€r svag integration och en uselt fungerande bostadsmarknad â omrĂ„den dĂ€r de flesta Ă€r överens om förĂ€ndringsbehovet.
Det svÄra Àr att fÄ till genomgripande reformer. Att slÀppa pÄ den förödande hyresregleringen möter stort motstÄnd pÄ vÀnsterkanten. Bostadssektorn omgÀrdas dessutom av en mÀngd andra problem.
Som John Hassler pÄpekade pÄ seminariet hade en lÀgenhet som kostar 2,5 miljoner att bygga i dag kostat en miljon om byggsektorn hade haft samma produktivitetsökning som resten av ekonomin.
Men att öka konkurrensen inom byggbranschen Ă€r svĂ„rt nĂ€r byggprocessen Ă€r omgĂ€rdad av stĂ€ndigt vĂ€xande byrĂ„krati och byggregler som försvĂ„rar standardisering â och nĂ€r kommuner hela tiden stĂ€ller upp unika sĂ€rkrav för byggandet.
I praktiken har Sverige inte en byggmarknad, utan 290 stycken. Priset för regleringar â hur vĂ€lvilliga de Ă€n Ă€r â Ă€r högt.
Bygg- och bostadssektorn Àr bara ett exempel pÄ hinder för tillvÀxten. Hassler pekar ocksÄ pÄ att utbildningssystemet och kompetensförsörjningen mÄste stÀrkas, att arbetsmarknaden i stort behöver fungera bÀttre och att skattesystemet behöver bli enklare och effektivare.
Till det kan man möjligen lÀgga att politiker mÄste sluta försöka ta genvÀgar. Tiotals miljarder i skattemedel lÀggs varje Är pÄ sÄ kallad innovationspolitik, i praktiken statligt riskkapital, i försök att stÀrka tillvÀxten.
Trots att den ekonomiska forskningen aldrig kunnat hitta nÄgra positiva effekter.
Det visar att det grundlÀggande perspektivet fortfarande Àr bristfÀlligt hos mÄnga politiker. TillvÀxten Àr inget 100-meterslopp.
Det som behövs Àr inte tillfÀlliga sockerkickar, utan lÄngsamma kolhydrater i form av strukturreformer.