Svår och lång regeringsförhandling i Sverige efter riksdagsvalet 9 september. Nästan dött lopp mellan blocken – de rödgröna 144 mandat mot borgerliga alliansens 143 mandat - så endera samarbeta över blockgränsen eller så att det borgerliga blocket tar stöd av högerpopulistiska Sverigedemokraterna, SD, med sina 62 mandat (17,5 procent i väljarstöd).
Helt uteslutet är inte heller att det kan bli en svag “mittenregering” med några få partier.
Socialdemokraterna är fortsatt största parti med 28,4 procent i Sveriges nya riksdag. Valdeltagandet 84,4 procent så fortsatt högt. Bra spurt av S men vissa ting kunde gjorts bättre tidigare och fallet från 31 till 28,3 procent beror bland annat på att S borde gjort mer 2017 och använt de “onödiga” 30 miljarder kronor, de amorterade av statsskulden med, (lägst nu sedan 1977!) till välfärdsreformer i stället. Då hade S troligen kunnat nå närmare 30 i stället för 28,3 procent i väljarstöd!
Men rätt att S-ledaren Löfven håller sig kall i regeringsfrågan. Ett extraval/nyval kan inte uteslutas.
Noterbart apropå S valresultat är att det visserligen var mycket bra kampanjat i valarbetet slutskede. Men motlutet blev onödigt tufft för S-valarbetarna. SD tog många arbetarväljare (cirka 23 procent av LO-fackliga arbetare), arbetslösa och ”förtidspensionärer”. Grupper som alla egentligen är S-väljare men nu tillhör gruppen protestväljare.
Mera jämlikhetsprofil på S politik hade minskat det väljarflödet till populistiska SD. Nu back för S från 31 procent i valet 2014 och nu till 28,3 procent. Om S i regeringen år 2017 gett tusan i den där “onödiga” amorteringen av statsskulden på 30 miljarder kronor och i stället investerat den i välfärden – bättre sjukförsäkring, mer satsningar på sjukvården etcetera - så hade nog tappet i dessa väljargrupper blivit mindre och läget för S och de rödgröna varit ett antal mandat större i den nya riksdagen.
Värt att notera – som framgår av Sveriges Televisions stora väljarundersökning, Valu – så rankades migration/invandring som åttonde viktigast av väljarna. Sjukvården var viktigast, enligt SVT:s vallokalsundersökning. Sedan kom skola och utbildning och efter det jämställdheten och social välfärd.
S har inte vårdat sina kärnväljare utan tagit dem för givna. Valförlusten med stort väljartapp 2014 - men ändå maktskifte - och nu ett nytt tapp på nästan tre procent till 28,3 procent visar vikten av att inte slarva med valanalysen igen.
Oavsett om det nu blir Löfven eller Kristersson som leder nästa regering.