De underliggande strukturerna ligger stenhårt fast, därför värderar man kvinnor och män olika, om det skriver Eva Bofride i Gotlänningen 22 april. Varför ser ingen att hela välfärdssystemet som bygger på kvinnors underordning krackelerar, när vårdpersonal klart visar på att de inte längre accepterar att vara underordnade, lågbetalda slavar satta att torka upp i ett system som bygger på manliga värderingar och normer.
Kvinnorna säger upp sig, finner andra vägar, när de inte blir hörda. Kvinnor i vårdsektorn har fått nog. Systemet är med andra ord ohållbart. Och politiker som inte känner till annat än manliga normer erbjuder nu sjuksköterskor ” bonusar” som näringslivet erbjuder sina toppar för att bolagen säger sig gynna kompetens. Hallå? Ser ni inte? Hör ni inte hur falskt det klingar.
”Att lägga livet till rätta”, historien om den svenska välfärdspolitiken av Yvonne Hirdman som utkom som en del av maktutredningen visar på hur man uppifrån och ner la familjen, kvinnors och barnens liv till rätta. Det kollektiva idealet om ordning, heltäckande lösningar och kvinnors underordning finns beskrivet och den okritiska hållning som funnits till de reformer som utformat välfärdspolitiken.
Inom socialdemokratin finns en självuppfattning att reformerna varit självklara och inte kunde se ut på något annat sätt. Att lägga ” det lilla livet” till rätta blev därmed inte helt oproblematiskt och kvinnorna kom att bli bärare av den könskonflikt som det moderna livets framväxt innebar.
Social harmoni och lycka, målet och utopin för välfärssamhället, diktade Sonja Åkesson om. ”Vara vit mans slav” blev en tydlig bild på det lass och den underordning kvinnor kommit att bära. Den innehåller 1960-talets frihetsönskan och samtidigt begränsning. Behovet av kvinnor var stort på arbetsmarknaden, men huvudansvaret för hemmet stannade hos henne. Männen gick på jakt, fotboll. Tillväxten var huvudmålet.
Slaven som imiterar härskarens rörelser, tankar och former blir allt tydligare under åren som kommer. Flickor ska spela fotboll, ishockey etcetera Förvånade står kvinnor där utan sponsring och publik. Ser sig omkring men ser inte strukturerna, det uppbyggda systemet de trampar vatten i.
Varje system som har en grundläggande könsåtskillnad och detaljreglering av livet får olösliga problem med kvinnors ställning och tankefrihet.
Vissa paralleller med folkhemmets uppbyggnadsfas kan dras med islam där man kartlagt människors liv och behov i syfte att tygla, ordna och vägleda bort från kaos. I islam var den profetens avsikt.
I det svenska samhället kan varje idé testas för vad den är. Det gör svensk vårdpersonal just nu. Idén med kvinnors underordning står under lupp, frågan är om kvinnor lyckas rasera den.