Svenska dagbladet den 15 mars 2018 innehöll bland mycket annat ett antal formuleringar värda att spara. Det första fanns i en text av näringslivsreportern Patricia Hedelius: ”Svenska staten tvingades sälja sina aktier med rabatt efter att Reinfeldts regering gjorde en rejäl miljardmiss i Nordea.” ”Regeringens passivitet innebar att svenska skattebetalare förlorade en handfull miljarder redan under 2009”.
Och här ett annat av hennes SvD-kollega Torbjörn Isacson: ”På kort tid lyckades Maud Olofsson i sin egenskap av näringsminister driva igenom två av de absolut sämsta affärerna som svenska staten gjort.” ”Bortförklaringarna kring Postnordaffären, som på sin tid presenterades av en glädjestrålande Maud Olofsson, är till stora delar närmast gåtfulla.”
Och så i en nyhetsartikel i SvD samma dag; ”Vad som då beskrevs som en drömaffär kom att visa sig bli en långvarig mardröm. Värdet på Nuon har skrivits ned med 56,4 miljarder.”
Värt att notera att denna “bortslarvade” statliga rekordsumma i den usla Nuon-affären är så stor att den skulle ha räckt till att ge alla invånare i Sverige 6 000 kronor per person. Och nu säger sig denna ”dyrbara Maud” sig vilja göra en insats för Centerpartiet och alliansen i kommande valrörelse.
Ett Centerparti som i spåren av skandalen kring de två C-politikerna i Solna (och tingsrättsskandalen där) nu fått ett kraftigt opinionstapp. I spåren av den skandalen flyr nu många från Centern. Skulle förvåna mycket om “Maudan” med allt hon har i bagaget då är rätt person som draglok i C:s opinionsmotvind. Om något så är hon väl snarare en tillgång för den rödgröna sidan i valrörelsen. Allt annat skulle förvåna.