âKrisen mer akut Ă€n nĂ„gonsinâ skriver GT pĂ„ första sidan den 21/6. Den ekonomiska krisen alltsĂ„. Annars mĂ„r vi bra. SĂ„ lĂ„ngt var alla överens nĂ€r man diskuterade Ă„rets första delĂ„rsrapport vid mĂ„ndagens RegionfullmĂ€ktige.
Lars Thomsson kunde som vanligt med klara siffror visa hur illa det ser ut. Klarar man inte att ÄterstÀlla en tredjedel av underskottet frÄn 2015 i Är dÄ drar man pÄ sig en Ànnu tyngre börda till följande Är. Men HÀlso- och sjukvÄrdsnÀmnden förutser redan 60 miljoner i underskott i Är.
I det lÀget borde vÀl alla ha samlats kring konkreta förslag för att klara krisen. VÀnda pÄ alla stenar, lÀgga bÄde rimliga och helt omöjliga förslag. Gör nÄt! Men icke. Det Àr som att man mÄste hitta nÄgot att brÄka om, tala om för vÀrlden hur bra vi Àr, hur dÄliga ni Àr. En hel timme lyckades man grotta ner sig i en icke-debatt.
Eva Nypelius drog igÄng den. Det hade jag inte vÀntat av henne. Hon pÄstod att oppositionen i HSN lagt förslag som majoriteten avslagit utan diskussion. Hon Àr inte med i den nÀmnden, men det Àr Lennart Petersson.
BÄde han och ordförande Stefaan de Maecker förklarade att listan pÄ förslag som oppositionen kom med vid sittande bord inte hade lagts fram i arbetsutskottet, inte hade kunnat beredas och diskuteras i grupp före mötet.
Jag har varit med i Tekniska nÀmnden i 22 Är med skiftande majoriteter. Det har alltid varit sjÀlvklart att inga nya förslag tas upp vid sittande bord.
Naturligtvis har man försökt ibland men alltid uppmanats av ordförande att komma tillbaka den vanliga vÀgen. Visst har det hÀnt att mötet ajournerats en stund, men dÄ brukar det handla om att endera sidan vill prata ihop sig inför en ovÀntad votering.
En sÄ hÀr lÄg debattnivÄ Àr inte vÀrdig kommunens demokratiskt valda beslutsfattare.