Ett ordkrig har utbrutit mellan ledamöter i Byggnadsnämnden om tolkning av begreppet åkermark. Det borde ske lite oftare kan man tycka att ledamöter i BN ifrågasätter beslutsunderlag som läggs på deras bord, i stället för att följa minsta motståndets lag.
Eller som en ledamot svarade på frågan om vad hen tyckte om ett överklagat utvecklingsärende på landsbygden; att det sköter Björkman så bra. Vilken betydelse har den enskildes strävan att utveckla näringsverksamhet när beslutsfattare låter ärenden dansa runt?
Det är en rimlig fråga. Hur länge orkar vi på landsbygden ställas mot den övermakt som råder i avslag? Varje avslag ger självklart ett tapp i lust och energi, utöver alla dessa extra kringkostnader och det som inga tjänstemän eller politiker tycks förstå alla dessa förlorade verksamhetsår som rinner bort, när landsbygdsutveckling är nödvändig. Aldrig har jag kunnat drömma om att samma ärende kan vandra upp till Mark o Miljödomstolen två gånger för att slutligen landa i Hovrätten. Att frakta ett antal hovrättsråd och experter till en grusig strandbacke för att slutgiltigt avgöra vad som är jordbruksmark, är ett ekonomiskt slöseri utan dess like.
Ärendekarusellen är knappast demokrati. Byggnadsnämndens nuvarande ordförande påstår att BN utvecklar landsbygden. Det är en sanning med modifikation. Från vilket datum skulle det i så fall gälla, undrar jag?
De flesta som lägger in om bygglov har lärt sig över åren att inom BN pågår dagligen en bedömningssport, i grunden rättsosäker. Samma ansökan drabbas av olika dagshumör. Det spelar ingen roll hur mycket man utreder begreppet åkermark, vi kommer att bli lika förvånade över vissa bygglov också i framtiden, hus som plötsligt dyker upp på strandskydd eller i en siktlinje, lika förundrade som vi blir av märkliga avslag. All åkermark i hela Sverige, oavsett vilken jordart den består av, är för Mark o Miljödomstolen jordbruksmark. Det här synsättet uppstod förmodligen i Skåne där god jord omvandlades till breda vägar kors och tvärs över landskapet och har sedan applicerats på resten av Sverige.
Hur skall man då skilja ut byggbar mark från en produktiv åker? Ett sätt är att kolla om marken uppbär EU bidrag.
Dålig åkermark kan tas ur produktion och gynna landsbygdutveckling. Ingen lantbrukare idag lägger arbete eller gödning på stenig strandmark på en ö med ringa nederbörd. Det säger sig självt. Allt handlar inte om känslor, det mesta handlar om ekonomi.
Att många ärenden tolkas snävt, är de flesta som haft med BN att göra väl medvetna om, men jag undrar om ledamöter eller tjänstemän har någon förståelse för vilken kostnad som uppstår för den enskilde som vill bygga. bo och utveckla Gotland. Är det viktigt?