M sätter inte ett vått finger i luften

När klimatfrågan är som hetast föreslår Moderaterna en sänkning av skatten på bensin och diesel med en krona.

Tummen upp för bensinskatten?

Tummen upp för bensinskatten?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Budget2019-10-04 05:20
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Blir skuggbudgeten därmed ett tecken på att partiet är hopplöst i otakt med sin samtid? Jag tycker inte det. Förslaget kommer säkert att tas emot så i offentligheten, inte minst eftersom de nationella medierna hårdsatsar på klimatfrågan. Men det finns också en bred folklig opinion mot konsekvenserna av höjningarna av bränsleskatterna.

Från sakliga utgångspunkter vore dessutom en sänkning inte alls omotiverad. Bensin och diesel är brutalt överbeskattade jämfört med andra koldioxidkällor. Trafikanalys och Statens väg- och transportforskningsinstitut har båda funnit att bränslena är överbeskattade jämfört med vad som är motiverat ur klimatsynpunkt.

Varför har det blivit så? Jag gissar att det beror på att det är lätt att signalera dådkraft höja skatten på bensin och diesel utan att det får uppenbara konsekvenser i form av skatteflykt eller tappad konkurrenskraft visavi andra länder. Bensin- och dieselskatter får inte många att lämna landet. De lämnar kanske landsbygden, men knappast landet.

Men är inte avfolkningen av landsbygden ett nationellt problem? Hur många av dem som pendlar till jobbet med bil, och behöver bil även till andra ärenden, har råd med de supermiljöbilar som staten subventioner med 60000 kronor? Och hur många familjer på landsbygden är det inte som behöver två bilar? Men istället för subventioner så överbeskattas deras transporter å det grövsta.

Partierna bakom Januariöverenskommelsen (Jöken) har väl delvis försökt kompensera landsbygden för konsekvenserna av regeringspolitiken med en skattesänkning för dem som är skrivna i 80 kommuner definierade som glesbygd i norra och västra Sverige. Den bisarra konsekvensen blir att den som bor i centrala Östersund (cirka 51000 i tätorten) omfattas av den sänka skatten för glesbygden – men inte den som bor i Rone, Grankullavik eller Älghult (i Uppvidinge kommun, Kronobergs län).

Skattesänkningen är för övrigt 137 kronor i månaden, vilket räcker till knappt nio liter bensin, så den landsbygdsbo som inte omfattas av skattesänkningen och känner sig orättvist behandlad kan ju försöka trösta sig med att orättvisankunde vara större.

Klimatfrågan är viktig. Men vi måste klara av att hålla mer än en sak i huvudet och fatta väl avvägda beslut. Okynneskörningen är i allt väsentligt redan bortskattad. Nu fungerar bensin- och dieselskatterna som en statlig kassako som driver på urbaniseringen i ett redan glesbefolkat land.