Syftet med reglerna bakom det är att stärka barns rättigheter med hänsyn till FN:s barnkonvention, men det går i stället ut över andra barn.
Rån mot barn har mer än fördubblats sedan 2016 (SvD 3/3) och ofta är också gärningsmännen under 18 år (Aftonbladet 12/2). Förutom den ekonomiska förlusten är det en oerhörd kränkning att bli rånad. Dessutom utsätts offren vanligen för hot om och ibland faktiskt våld. Därför borde ordningsmakten göra allt den kan för att ta fast de skyldiga.
Dock visar Uppdrag granskning att åklagare ofta släpper misstänkta ungdomar från polisstationen efter bara några timmar. Ibland utan att ens hålla ordentliga förhör. Anledningen är att Riksåklagaren 2017 ändrade riktlinjerna för anhållande av unga.
Unga får i princip aldrig anhållas om straffvärdet är lägre än en månads fängelse, men de kan vanligen anhållas om det är minst två års fängelse. Som Lennart Guné, överåklagare och chef för utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten, säger i avsnittet hamnar rån i ett mellanläge. Då är det upp till varje åklagare att göra en egen bedömning. Men eftersom riktlinjernas utgångspunkt är att det ska krävas starka skäl verkar de flesta åklagare hålla sig på den säkra sidan.
Att det är upp till Riksåklagaren att sätta riktlinjerna beror på att anhållande av unga inte är reglerat i lag. Och när ändringarna skedde 2017 var det för att ta hänsyn till barnkonventionen. Den stipulerar nämligen att barn bara får frihetsberövas som en sista utväg. Detta illustrerar problemen med att basera lagar och regler på abstrakta rättigheter. Något som lär bli värre sedan konventionen blev svensk lag vid årsskiftet.
En rättighetskonvention ska tjäna som rättesnöre. Mål att ha i beaktande när man löser konkreta problem. Att barn helst inte ska låsas in är del i att främja barns bästa. Men det blir knappast resultatet i detta fall. Framför allt drabbas de barn som utsätts för rånen. Gärningsmännen hotar ofta med våld om barnen går till polisen, och när de misstänkta släpps ökar risken för repressalier. Detta gör också offren mindre benägna att anmäla överhuvudtaget och då kan brotten inte utredas.
Uppdrag granskning ger dessutom flera exempel på att gärningsmän begår nya rån efter att de har släppts från Polisen.
Förfarandet gynnar inte heller de barn som begår brotten. Anders Klingberg, utredningsansvarig Nordöstra Göteborg, påpekar för Uppdrag granskning att det tvärtom kan vara skadligt att inte sätta gränser. Om barnen inte hindras att begå nya brott kan de fastna i en kriminell tillvaro och det utanförskap som följer för resten av livet.
Reglerna för anhållande av unga bör ändras så att gärningsmännen kan lagföras. Därför är det beklämmande att regeringen har lagt en proposition (19/3) som lagstadgar Riksåklagarens riktlinjer.
För att säkra alla barns bästa måste offren skyddas. Då bör även unga rånare kunna anhållas när situationen kräver det.