Stoppa museernas utrensningar

Vilket ramaskri det blev när Skolverket för någon månad sedan föreslog att antiken skulle plockas bort ur kursplanerna.

Bibliotek & museum2019-11-26 05:53
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Riksdagsledamöter stod närmast på rad för att fördöma historielösheten. Att det samtidigt har börjat rensas i landets museisamlingar är det däremot förvånansvärt tyst om.

Hur mänskliga kvarlevor som finns på museer, universitet och skolor ska hanteras är en fråga som har hängt i. Återkommande har det uppstått krav på överlämningar av benrester till de sälla jaktmarker de kom ifrån. År 2007 krävde samer tillbaka benrester. År 2015 lämnade Uppsala universitet och Karolinska institutet kranier till Franska Polynesien. Förra året skickade Lunds universitet tillbaka ben till Australien. I de fall mänskliga kvarlevor har lämnats tillbaka har de ofta begravts.

Men de krav på återlämningar som främst har drivits av minoritetsgrupper har nu tagit annan form. Den inslagna riktningen verkar vara att de flesta mänskliga rester åter kan bli till jord. På västkusten ska omkring 100 mänskliga kvarlevor gallras ut. De så kallade siamesiska tvillingarna, som sedan 200 år ingår i Göteborgs naturhistoriska museums samlingar, ska kremeras och begravas. Nu anses det opassande att bevara dem, därför vidtas en åtgärd som nog inte hade väckt gillande ens för 200 år sedan. Med historiska glasögon är kremering en högst kontroversiell åtgärd, framför jordbegravning. Fast som signalpolitik är åtgärden utmärkt.

Faran är att de tendenser vi ser på västkusten bara är början. På ledarplats i Hallands Nyheter (23/11) beskrivs det att med samma logik väntar kremering för Bockstensmannen. Egentligen ska ju alla mänskliga kvarlevor som finns på museer och institutioner rensas ut ur samlingarna, om vi ska följa samma resonemang som för de siamesiska tvillingarna.

Det är också svåra avvägningar när samlingar gallras. Frågorna är många. Vilken rätt har vi att beröva kommande generationer delar av kulturarvet? Varje gång kremeringsugnen dras igång har samtidens moral ansetts väga tyngre än sökandet efter kunskap och värdet av fysiska föremål som vittnen om en historia vi inte får glömma. Och vad är nästa steg? Om mänskliga kvarlevor ska bort kan det även argumenteras för att andra spår av mänskliga existenser ska brännas, som privata arkiv.

Det vi ser nu är att de institutioner som är satta att vårda kulturarvet kan bli dess fiender. Något lagstiftaren nog inte har tänkt sig. Därför bör riksdagen agera. Ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander (L) borde lyfta frågan. Annars har Moderaternas förstanamn i utskottet, Lotta Finstorp, en chans att visa att M är det ledande oppositionspartiet. Alternativt kanske den här frågan också får se initiativ från Sverigedemokraterna.

De myndigheter som är satta att värna kulturarvet bör också ta tydligare ställning för att skydda samlingar. Riksantikvarieämbetet kan här spela en viktig roll. Någon bör se till att historien inte begravs, utan hålls levande.