Allt fler flyttar frÄn storstÀderna. Ny statistik frÄn SCB utmanar den i Sverige sÄ bergfasta förestÀllningen om urbaniseringens kraft. Det sÄ kallade inrikes flyttnettot Àr negativt för landets tre storstadskommuner. Stockholm tappade nÀstan 4000 personer, Göteborg knappt 2500 och Malmö drygt 1000.
Visst utgör storstĂ€derna en urstark lockelse för mĂ„nga. Men den som har skaffat jobb och boende i en storstad har nödvĂ€ndigtvis inte slagit ner bopĂ„larna för gott. Snarare verkar bjĂ€ssarna till stĂ€der bli en anhalt för allt fler under en tid av livet, men utan att vara slutmĂ„let. Att det Ă€ndĂ„ kan verka som att storstĂ€derna svĂ€ller likt sufflĂ©er beror pĂ„ inflyttningen av utlandsfödda â den gruppen gör att det Ă€ndĂ„ kan bli en positiv befolkningsutveckling pĂ„ sista raden.
Vilka Àr det dÄ som flyttar frÄn storstadskommunerna? Enligt Stockholms handelskammare Àr det mÀnniskor som stÄr beredda att bilda familj. Personer som lÀr vÀrdera kÀrnfamiljen högt, sÄvÀl som ett tryggt hem och arbete. Kanske finns ett sökande efter mindre gemenskaper, ett större hus eller en fin trÀdgÄrd. De vÀrden som i sÄ fall Àr drivande nÀr flyttlassen packas kan kodas som klassiskt borgerliga. Det skulle betyda att det Àr en blÄ vÄg som driver mÀnniskor att lÀmna stÀderna, snarare Àn en ny grön sÄdan.
SÀkerligen kan ocksÄ ekonomiska övervÀganden pÄverka nÀr en annan bostadsort ska vÀljas. Prisutvecklingen i mÄnga stadskÀrnor har varit brutal under senare Är. Klyftan mellan den som Àr inne pÄ bostadsmarknaden och den som stÄr utanför blir pÄ mÄnga stÀllen allt tydligare. Nya amorteringskrav har gjort det svÄrare för mÄnga att fÄ en första bostad pÄ platser dÀr det Àr riv pÄ marknaden. Det gör att utflyttningen till en del orter kan drivas av en ekonomisk logik. I Sverige Àr det svÄrt att bli rik pÄ förvÀrvsarbete, i stÀllet sÀtts stort hopp till vÀrdeökning pÄ fastigheter. Samtidigt lÀr andra dra sig frÄn att gÄ in pÄ den Àgda bostadsmarknaden, som ett resultat av investerad tid och pengar i bostadsköer.
Att billigare bostĂ€der lockar en del frĂ„n storstĂ€derna stĂ„r dock inte nödvĂ€ndigtvis i motsats till att annat ocksĂ„ spelar in, som möjligheterna till lugnt familjeliv. Ăkad kriminalitet i en del stĂ€der kan sĂ€kerligen ocksĂ„ ingĂ„ i ekvationen. I viktiga livsbeslut brukar det vridas och vĂ€ndas pĂ„ det mesta.
Storstadens lockelse Àr inte huggen i sten. Att mindre kommuner över tid tappar befolkningsantal Àr ingen naturlag. Snarare pekar alltmer pÄ att smÄstÀder och landsbygder har en stark attraktionskraft, kanske sÀrskilt för mÀnniskor som har familj och goda minnen kopplade till platsen. En vÀl fungerande skola lÀr ocksÄ vara viktig för att locka hemvÀndare.
Landets mindre kommuner kan surfa pÄ den blÄa vÄgen.