Nyligen publicerade researchföretaget Acta Publica rapporten Ryska intressen. Den analyserar bolag med ryska kopplingar i Sverige. Författarna konstaterar att bakom de 124 ryskägda bolag som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) granskade år 2022 döljer sig över 300 andra bolag. Majoriteten av dessa har sitt säte i Sverige men en del av ägarna har en nära anknytning till den ryska staten och kriminella nätverk i Ryssland. Författarna konstaterar att studien bara har skrapat på ytan av problemet och att de ryska företag som har hittats utgör toppen av ett isberg.
Det är välkänt att Ryssland använder sig av bolag för påverkan, spionage och annan fientlig verksamhet i väst. Det är illa nog att det över huvud taget finns företag med kopplingar till Ryssland i Sverige, men absolut allvarligast är det när samhällsviktiga verksamheter hamnar under ryskt inflytande.
Ett verktyg som har skapats för att förhindra att länder som Ryssland tar kontrollen över samhällsviktiga företag är lagen (2023:260) om utländska direktinvesteringar. Den trädde i kraft den 1 december 2023. UDI-lagen föreskriver att de som vill investera i skyddsvärda företag i Sverige måste anmäla detta till Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
Tyvärr omfattar UDI-lagen bara investeringar som har gjorts efter den 1 december 2023. De investeringar som gjordes innan det datumet har alltså inte granskats. Att detta är problematiskt blir uppenbart när man läser Acta Publicas rapport.
De FOI-bolag som Acta Publica undersökte i sin rapport hade redan bildats eller köpts upp året 2022 eller tidigare. Detta innebär att deras ägare aldrig granskades av ISP. I rapporten finns bland annat telenätoperatörer och oljebolag, verksamheter som i dag är anmälningspliktiga enligt UDI-lagen. En mer systematisk granskning skulle med största sannolikhet hitta ytterligare samhällsviktiga verksamheter under ryskt inflytande i Sverige.
Det är viktigt att minnas att spionage och infiltration är ett långsiktigt arbete. Ett exempel på detta är fallet med Stig Wennerström. Under sin tid som spion åt Sovjetunionen sålde Wennerström ut praktiskt taget hela det svenska luftförsvaret. Wennerström, som greps sommaren 1963, hade sannolikt värvats mer än tjugo år tidigare.
Vi behöver inse att de svenska bolag som Ryssland kontrollerar står under ryskt inflytande sedan många år tillbaka. Anfallskriget mot Ukraina är ett projekt som Vladimir Putin planerade under ett årtionde, och infiltration av Ukraina och Europa var en viktig del av den planeringen. De bolag som utgör en säkerhetsrisk för Sverige har Ryssland alltså redan köpt.
Sverige införde UDI-lagen efter den ryska invasionen av Ukraina. Det var för sent. Nu måste lagen ändras så att utländska investeringar i Sverige ska kunna granskas retroaktivt.