Vi fÄr aldrig glömma Förintelsens alla offer

Auschwitz, bilden, befriades 27 januari 1945 vilket Àr orsaken bakom att vi just den dagen utsetts till Förintelsens minnesdag.

Auschwitz, bilden, befriades 27 januari 1945 vilket Àr orsaken bakom att vi just den dagen utsetts till Förintelsens minnesdag.

Foto: Daniel Olsson

Ledare2020-01-27 05:01
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

27 januari 1945 befriades förintelselÀgren Auschwitz och Birkenau av trupper frÄn Sovjetunionen. Dagen har av den anledningen utsetts till Förintelsens minnesdag. Nazitysklands organiserade folkmord berÀknas ha dödat sex miljoner judar, men sammanlagt kan mellan 11 och 17 miljoner mÀnniskor mist livet. Förutom judar blev Àven romer och andra etiska minoriteter utsatta. Men Àven personer utanför de etniska grupperna utsattes för systematisk utrotning. Det var homosexuella och personer med funktionsnedsÀttningar, men Àven personer som gjorde motstÄnd mot nazismen blev förföljda, internerade och dödade. Till den gruppen rÀknas politiska motstÄndare, fackföreningsfolk och kyrkligt aktiva in.

För rĂ€tt mĂ„nga Ă„r sedan besökte jag Stutthof, ett koncentrationslĂ€ger nĂ„gra mil utanför Gdansk. Stutthof Ă€r precis som Auschwitz vĂ€l bevarat till skillnad frĂ„n exempelvis Bergen-Belsen. Stutthof som till att börja med var ett koncentrations och arbetslĂ€ger blev ett utrotningslĂ€ger det sista Ă„ret. 

Stutthofs historia ger en tydlig bild av den lĂ„nga planering som lĂ„g bakom förintelsen. NĂ€r nazismen vĂ€xte sig stark i Tyskland blev den Ă€ven stor i den dĂ„varande fria staden Danzig, i dag Gdansk. Det lokala nazistpartiet tog över makten och började med hjĂ€lp av polisen kartlĂ€gga och lista dem som var icke önskvĂ€rda. NĂ€r den tyska armen sen svepte fram över östra Europa var det en lĂ€tt uppgift för de nya myndigheterna att samla ihop dem som listats, föra dem till det som skulle bli lĂ€gret i Stutthof och lĂ„ta fĂ„ngarna bygga upp anlĂ€ggningen. Sammanlagt hölls 110 000 fĂ„ngar i Stutthof varav 65 000 dödades. Att jĂ€mföras med Auschwitz-Birkenau dĂ€r över fyra miljoner mĂ€nniskor hölls fĂ„ngen och mellan 1,1 och 1,5 miljoner mĂ€nniskor dödades.

Den lĂ„ngsiktiga planeringen dĂ€r personer av icke önskvĂ€rda etniciteter, homosexuella, funktionsnedsatta, politiska motstĂ„ndare och andra som var öppet antinazistiska har skrĂ€mmande likheter med det som dagens nazister och extremhöger sysslar med. Antisemitism, rasism och ett utbyggt hat mot bland annat arbetarrörelsen och delar av kyrkan breder ut sig. 

Listor pÄ vad nazisterna kallar landsförrÀdare nÄr ibland offentlighetens ljus. Ny teknik ger nya möjligheter till hat och hot. Nyligen Ätalades en nazist efter att ha skickat hundratals hotfulla sms till tre kvinnor som tar debatten för mÀnskliga rÀttigheter och för det mÄngkulturella samhÀllet. Det nya Àr att hoten inte lÀngre sker anonymt. Nazism och rasism har normaliserat till den grad att företrÀdarna inte lÀngre kÀnner att de behöver dölja sina olagliga aktiviteter. De ses snarare som hjÀltar för en allt större mÀngd som anslutit sig till deras agenda. Vi fÄr inte glömma förintelsens offer. Men vi fÄr inte heller glömma att förintelsen kunde genomföras enbart pÄ grund av en normalisering av nazismen och politiska partier som stÀllde sig pÄ deras sida.