Ledare: Vi får aldrig glömma Förintelsens alla offer

27 januari 1945 befriades förintelselägren Auschwitz och Birkenau av trupper från Sovjetunionen. Dagen har av den anledningen utsetts till Förintelsens minnesdag. Nazitysklands organiserade folkmord beräknas ha dödat sex miljoner judar, men sammanlagt kan mellan 11 och 17 miljoner människor mist livet. Förutom judar blev även romer och andra etiska minoriteter utsatta. Men även personer utanför de etniska grupperna utsattes för systematisk utrotning. Det var homosexuella och personer med funktionsnedsättningar, men även personer som gjorde motstånd mot nazismen blev förföljda, internerade och dödade. Till den gruppen räknas politiska motståndare, fackföreningsfolk och kyrkligt aktiva in.

För rätt många år sedan besökte jag Stutthof, ett koncentrationsläger några mil utanför Gdansk. Stutthof är precis som Auschwitz väl bevarat till skillnad från exempelvis Bergen-Belsen. Stutthof som till att börja med var ett koncentrations och arbetsläger blev ett utrotningsläger det sista året. 

Stutthofs historia ger en tydlig bild av den långa planering som låg bakom förintelsen. När nazismen växte sig stark i Tyskland blev den även stor i den dåvarande fria staden Danzig, i dag Gdansk. Det lokala nazistpartiet tog över makten och började med hjälp av polisen kartlägga och lista dem som var icke önskvärda. När den tyska armen sen svepte fram över östra Europa var det en lätt uppgift för de nya myndigheterna att samla ihop dem som listats, föra dem till det som skulle bli lägret i Stutthof och låta fångarna bygga upp anläggningen. Sammanlagt hölls 110 000 fångar i Stutthof varav 65 000 dödades. Att jämföras med Auschwitz-Birkenau där över fyra miljoner människor hölls fången och mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor dödades.

Den långsiktiga planeringen där personer av icke önskvärda etniciteter, homosexuella, funktionsnedsatta, politiska motståndare och andra som var öppet antinazistiska har skrämmande likheter med det som dagens nazister och extremhöger sysslar med. Antisemitism, rasism och ett utbyggt hat mot bland annat arbetarrörelsen och delar av kyrkan breder ut sig. 

Listor på vad nazisterna kallar landsförrädare når ibland offentlighetens ljus. Ny teknik ger nya möjligheter till hat och hot. Nyligen åtalades en nazist efter att ha skickat hundratals hotfulla sms till tre kvinnor som tar debatten för mänskliga rättigheter och för det mångkulturella samhället. Det nya är att hoten inte längre sker anonymt. Nazism och rasism har normaliserat till den grad att företrädarna inte längre känner att de behöver dölja sina olagliga aktiviteter. De ses snarare som hjältar för en allt större mängd som anslutit sig till deras agenda. Vi får inte glömma förintelsens offer. Men vi får inte heller glömma att förintelsen kunde genomföras enbart på grund av en normalisering av nazismen och politiska partier som ställde sig på deras sida.