Ledare: Välskildrat presidentval där detaljer kan avgöra

Mediebolagens rapportering om presidentvalet i USA är omfattande. Det finns anledningar som motiverar det, som att det är världens största ekonomi och militärmakt. 
Men skildringen av valet i USA är större än om andra nära liggande länder, även om man lägger ihop flera av dem, så att det måste bero på något mer. Ett är nog att USA med dess starka presidentmakt är välkänt i Sverige via tv-serier och filmer utöver nyhetsrapportering. 
Nästan alla svenskar har en förkunskap om USA och amerikansk politik som gör det lätt att följa med. Ja, lättare än närmare liggande större länder som Frankrike, Tyskland, Italien eller Spanien. Svenskar känner till ganska lite om dem vad gäller politiska system, politiker och partier. 
Och med Donald Trump har berättelsen om politiken i USA fått en huvudrollsinnehavare som spelar en mer dramatisk roll än någon tidigare president gjort. Det är spännande i sig. 
Gångna veckan ägde debatten mellan kandidaterna till posten som vicepresident rum. För Demokraterna var det Kamala Harris och för Republikanerna var det Mike Pence, sittande vicepresident.
Debatten kom att handla om mer sakfrågor än i debatten mellan presidentkandidaterna Joe Biden och Donald Trump veckan före. 
Hittills har det varit fokus på presidentvalet. Men det sker flera andra val tisdag 3 november. Det är val till representanthusets 435 platser. Och det är val till 35 av senatens 100 platser. 
Utöver det är det flera val i delstaterna och kommunerna. I de förra är det bland annat till guvernörsposter och delstatssenater. I de senare är det till borgmästare och kommunfullmäktigen. Dessutom är det val till en rad ämbeten som sheriffer, åklagare med flera. 
Samtidigt som det är många val har demokratin i USA en rad brister. Några är följande. 

Ett. Man måste registrera sig för att rösta. Det måste ske i god tid och legitimationen för att få rösta är olika. 
 

Två. Valen organiseras på de 50 staternas nivå av organisationer som är politiska. Det finns ingen nationell, oberoende valmyndighet som i Sverige. 
 

Tre. Valet är på en vardag, tisdag. Så är det i några andra länder också, som Danmark och Storbritannien. Om man jobbar och vill rösta på valdagen måste man ta ledigt. 
 

Fyra. Vallokalerna varierar i att vara lätt tillgängliga. De är få i tätbefolkade områden där många med låga inkomster bor. Det blir då köer där och röstandet kan ta tid till efter vallokalerna ska stängas. De brukar dock hållas öppna tills alla i kön hunnit rösta. 
 

Fem. Valtekniken varierar mellan staterna. En del har valmaskiner med gammal datorteknik. En del hade till nyligen papper som valsedel som stansades av väljaren med en liten pinne med ibland otydliga avtryck för en del av valen (president, senator, guvernör).
 

Sex. Allt fler förtidsröstar, poströstar. Men postmyndigheten har tvingats dra ned ekonomiskt med följande svårigheter att leverera alla röster i tid till räkning på valnatten och dagarna efteråt. Rekordmånga väntas rösta på detta sätt beroende på coronaviruset, en fördubbling från runt 30 procent av väljarna till mer än hälften. 
 

Sju. Valkretsarna är dragna på politiska sätt för att gynna styrande parti i delstaten. Främst Republikanerna har använt det till sin fördel, bland annat i valen till representanthuset. 
 

Åtta. Benägenheten att dra fall till domstol i USA är stor. Så sker även i val. Ytterst avgör Högsta domstolen. Så skedde i presidentvalet 2000. 
 

Trots omfattande bevakning av (president-)valet i USA är en del av dessa villkor inte så belysta. Flera av dem gynnar Trump och Republikanerna.