FrÄn och med Ärsskiftet har dieselpriserna sÀnkts med nÄgra kronor per liter efter att regeringens klimatpolitik, eller brist pÄ klimatpolitik, fÄtt genomslag. Det Àr inblandningen av biobrÀnslen, reduktionsplikten, som sÀnkts till EU:s lÀgsta nivÄ som gjort att frÀmst dieseln blivit billigare.
Samtidigt visar regeringens egna utrÀkningar att den minskade inblandningen av biobrÀnsle ökar utslÀppen av vÀxthusgaser och dÀrmed den pÄverkan vi har pÄ klimatet. NÄgot som jag inte sopar undan, utan ser allvarligt pÄ.
NĂ„gon som vĂ€lkomnar de sĂ€nkta dieselpriserna Ă€r LRF-Gotlands ordförande Andreas Nypelius. I en intervju med SVT:s Lokala nyheter Ăst den 24 januari sĂ€ger han: âDet Ă€r jĂ€ttepositivt med insatsvaror som sjunker i pris, för det behövs ju verkligen för den ekonomiska hĂ„llbarheten i primĂ€rproduktionen.â
Jag förstÄr hur LRF-ordföranden tÀnker, brÀnslepriserna har stor inverkan pÄ kostnaderna för lantbruksprodukter och dÀrmed lantbrukares ekonomiska förutsÀttningar, men jag blir ÀndÄ förvÄnad dÄ orsaken bakom de lÀgre dieselpriserna kan utmynna i Ànnu större problem för lantbrukare.
Ăr det nĂ„gra som kommer att drabbas av de allt vĂ€rre klimatförĂ€ndringarna sĂ„ Ă€r det lantbrukare. Enligt experterna kan vi rĂ€kna med mer av det som kallas extremvĂ€der. Allt beroende av vĂ„ra utslĂ€pp av sĂ„ kallade vĂ€xthusgaser.
Vi kommer fÄ mer regn nÀr det regnar, lÀngre torka nÀr det Àr varmt och vÀrre stormar nÀr det blÄser upp, vilket knappast gynnar lantbrukarna och deras verksamheter.
I det lÀget vÀlkomnar LRF:s ordförande pÄ Gotland prissÀnkningen pÄ diesel som helt och hÄllet beror pÄ minskningen av reduktionsplikten. Lantbrukare och andra som kör dieseldrivna fordon kommer fÄ lÀgre brÀnslekostnader men större miljöpÄverkan.
ExtremvÀdret som slÄr hÄrt mot lantbruk vÀrlden över kommer förvÀrras pÄ grund av den minskade inblandningen av biodrivmedel. Jag hoppas LRF-ordföranden samtidigt som han vÀlkomnar de lÀgre dieselpriserna uppmanar sina medlemmar att sÀtta undan pengarna de nu sparar nÀr de tankar sina fordon. För de kommer att behövas som buffert nÀr extremvÀdret slÄr till.
Kollektivtrafiken pÄ Gotland Àr den kollektivtrafik i landet som nyttjas minst, vilket gör trafiken mycket dyr per passagerare. Problemet har gÀckat politiker i alla Är, men ingen har hittat nÄgon bra lösning.
Problemet som jag ser det Ă€r att gotlĂ€nningarna aldrig fĂ„tt möjlighet att lĂ€ra sig Ă„ka buss. Ăven om det funnits möjligheter att ta sig enkelt med buss, har kĂ€nslan varit att det inte gĂ„r. Vanan för de som dĂ„ har rĂ„d att ta bilen vart de Ă€n ska har blivit för stor.
Det mÀrktes Àven pÄ politikerna nÀr de för nÄgot Är sedan hade ett möte pÄ Suderbys herrgÄrd. En, Hanna Westerén (S), av alla omkring 150 politiker som deltog pÄ mötet, tog bussen.
I gĂ„r fick vi genom en artikel pĂ„ Helagotland.se veta att kommunfullmĂ€ktiges ordförande Inger Harlevi minsann tog bussen frĂ„n centrala Visby ut till ett möte pĂ„ Visborg. I alla fall i gĂ„r. Nu visade det sig att det inte var sĂ„ Harlevi brukade ta sig till sina möten pĂ„ Regionkontoret, utan att hon âtvingadesâ till det dĂ„ hennes bil blivit stulen.
Jag beklagar givetvis att Harlevis bil blivit stulen och hoppas biltjuven Äker dit och att bilen ÄterfÄs, men uppenbart funkade stadstrafiken för Harlevi nÀr hon vÀl tog sig tid att kolla upp den, precis som det gjorde för Hanna Westerén den dÀr dagen för mötet pÄ Suderbys.
Det öns politiker borde göra för att fÄ till ett bÀttre nyttjande av öns kollektivtrafik Àr att först gÄ till sig sjÀlva. Varför Äker inte jag buss oftare? Och om svaret blir, för att bilen fungerar och stÄr kvar dÀr jag parkerat den, finns det stora utmaningar.