Ända sedan starten har det gått knackigt för batteritillverkaren Northvolt. Förlusterna har nästan hela tiden ökat snabbare än omsättningen. För tredje kvartalet 2023 var förlusten 31 miljoner kronor per batteri. (Carup 22/12 – 23)
Nyligen skrotades satsningen i Borlänge, och i veckan kom beskedet att delar av Skellefteåfabriken stängs ner och att anställda kan varslas. Enligt vd Peter Carlsson måste bolaget fatta en rad svåra beslut för att bland annat ”förbättra den finansiella stabiliteten och stärka verksamheten”.
Det går givetvis att resonera kring att ökat litiumpris, räntor och att elbilsmarknaden inte utvecklats som företaget hoppats inverkat negativt. Samtidigt kan det omöjligen förklara alla problem och felbedömningar.
Lägg därtill det svåra i att bortse från att personer kopplade till Northvolt, som kämpar, gjort stora vinster i sina egna bolag. Bland annat har rådgivare med kopplingar till både Moderaterna och Socialdemokraterna haft en lukrativ relation till Northvolt.
Det är värt att ha i åtanke nu när man börjar se botten på kassakistan. Personliga relationer får inte avgöra hur staten väljer att agera.
Bolaget har tagit in mycket pengar från både pensionsfonder och stater. Enligt tidningen Dagens Industri kommer åtminstone 88 av de 214 miljarder kronor bolaget tagit in från offentliga medel (28/4). Huvuddelen av dessa ska – som tur är – inte vara från svenska skattebetalare.
Staten har dock via Riksgälden ställt ut kreditgarantier på 1,5 miljarder dollar, runt 15 miljarder kronor. Det allmänna har alltså gått i borgen för Northvolts betalningsåtagande. Det finns emellertid frågetecken kring huruvida Northvolt levt upp till villkoren för att garantierna ska bli verklighet. Företaget har också tagit in kapital från fyra av AP-fonderna samt erhållit statsstöd från bland annat Vinnova.
Northvolts framtid avgörs till stor del av vad Volkswagen bestämmer men det är de offentliga medlen som bör styra hur staten ska agera. Finns det risk för konkurs bör staten inte gå in med pengar för att rädda bolaget. Ska något räddas, är det pensionspengar och skattepengar. Inte Northvolt.
Går det inte att lägga ner utan alldeles för stor förlust för skattebetalare och pensionärer är det rimligt att snegla på hur finansbolaget Carnegie räddades under finanskrisen. Att staten helt enkelt tar aktierna, stabiliserar företaget och säljer med så liten förlust som möjligt. Det är trots allt rimligt att de som bär risken ges möjlighet att hantera denna på bästa sätt när företaget självt misslyckats.
Det är än mer viktigt att minnas det här till framtiden. Nästan allt nytt börjar med en haussad bubbla som spricker. Sedan kommer de riktiga företagen med en lugnare utveckling och leder de riktiga framstegen. Det är dessa som är värda att investera andras pengar i – inte de som mest producerar luftslott och nyemissioner.