Ledare: Utan jobbskaparna sinar skattekistan snabbt

Nu om inte förr borde den mest inbilske företagsskeptiska människa förstå det här med vikten av överskott och att ha en buffert för oförutsedda behov eller händelser.

Att det inte är ett bevis för att man är oseriös och girig utan för att man tar ansvar och för att det är så företag måste fungera. Och att samma principer gäller för offentlig verksamhet.

Det verkar i alla fall som Hanna Westerén (S) inte tvekar kring vad som behövs, i en insändare skriver hon "Vi har råd med det här tack vare att Sverige har mycket starka offentliga finanser och en låg statsskuld. Det är för tider som dessa som regeringen har sparat i ladorna" (GT 3 april).

Hoppas hon nu även kan övertyga sina partikamrater i den gotländska politiken om denna logik och konsekvens även på kommunnivå.

När man ser i konkreta exempel varje dag hur små marginalerna är för de flesta företagare så borde det leda till en ökad förståelse kring hur företag fungerar och vilka insatser som görs på daglig basis för att få det att fungera. 

Det som ännu inte syns och märks för gemene man är kopplingen mellan skatteintäkter och ett kraftigt decimerat näringsliv. Den konsekvensen väntar bortom hörnet. Det är obegripligt men i vår upplysta tid finns det ännu personer som på fullt allvar verkar tro att skattepengar uppstår på finansdepartementet. Därifrån delas de sedan ut till olika behov. 

Man tror att när riksdag och regering nu beslutar om olika stödpaket så är det "bidrag" till näringslivet som de sedan, när allt är över, ska avkrävas att betala tillbaka till statens skattekista.

Man blir mörkrädd.

Men har man detta sätt att tänka så är det också fullt logiskt att lösa alla problem i offentlig verksamhet med att begära mer pengar. Man verkar tro att ju mer offentligt driven verksamhet vi har, desto mer skattepengar får vi kvar när vi inte behöver "ge" skattepengar till privata aktörer.

Då kan vi backa tillbaka till resonemanget kring var skattepengarna kommer från, från finansdepartementet eller från företagen?

I krisens spår flödar skaparkraften bland företagare, små som stora. Med en vardag där kreativitet och att tänka nytt är basala faktorer, sätts dessa mekanismer igång av sig självt. Konkurrensen viker för att samarbeta och dra åt varandra.

Alla vet vad som står på spel och att det, även om det känns avlägset, finns ett liv efter coronan, då allt det som är satt på paus kommer att behöva rulla igång. 

Nu gäller det bara att hålla ut till dess. Var och en kan tänka sig hur det är att från en dag till nästa förlora hela sin inkomst. 

Som anställd har du ett skyddsnät som gör att du blir kompenserad. Som företagare har du inte det. 

Nu hjälps vi åt för att se till att jobbskaparna överlever krisen, utan dem stannar hela Gotland.