Rättelse: Lördagens krönika med rubriken "Inga nya besparingar om vi får bestämma" var skriven av oppositionsrådet Meit Fohlin (S) och ingen annan. Redaktionen beklagar felet.
När Turkiet nu invaderar Syrien kom jag att tänka på Pax Romana, romerska freden. Den rådde i 200 år, från 27 före Kristus till år 180. Den gällde inom romerska riket. I dess gränstrakter utkämpades krig.
Man kan fundera om den nu 75 år långa perioden efter andra världskriget varit en Pax Americana, amerikanska freden? Och i så fall med USA:s rike, i reell och bildlig mening, som världsomspännande.
Till följd av kalla kriget rådde en uppdelning av världen, där USA var dominerande i ena delen och det av Sovjetunionen ledda blocket i den andra, om än med vissa länder som Kina mer egensinniga.
Men USA hade inflytande, av större eller mindre grad, över hela världen. Och USA hade militära trupper på flera ställen.
Det var en ny världsordning efter 1945, där USA, och dess president, var ledare av den fria världen, demokratierna.
Efter kalla krigets slut försvagades Sovjetunionens efterföljare, Ryssland. Samtidigt hade Kina och andra, exempelvis Indien, inte så stor kraft militärt och ekonomiskt, även om de hade kärnvapen.
Under 90-talet och en bit efter 2000 fortsatte USA att vara ledande supermakt av bara farten. Men det kostade.
USA:s dåvarande president Barack Obama ville att andra länder skulle ta mer av kostnader för internationell säkerhet och för eget försvar. Och ta ansvar i sammanhang som Afghanistan, där även Sverige hade militär närvaro en period.
Med Donald Trump som president är perioden med USA som den fria världens ledare slut. Hans vallöfte var Amerika först: nationalism och isolationism.
Åtaganden runt om i världen, som inte gynnar USA säkerhetspolitiskt eller ekonomiskt, bör avslutas. Det är Trumps politik: varje land bör sköta sig själv.
Det är i ljuset av det USA:s reträtt som global supermakt, världspolis, ska ses. Just nu från norra Syrien. Regionalt starka stater, som Turkiet och dess ledare Recep Tayyip Erdogan, har då chans att agera i linje med egna motiv.
Det är att ta kontroll över en landyta som i nuläget kurdiska styrkor kontrollerar. Turkiska staten har länge agerat hårdfört mot kurderna.
USA retirerar under Trump från att vara global militär makt, om det inte tydligt gynnar USA. Det görs med nationalistiska och ekonomiska motiv.
Länder som de i Europa måste överväga hur de ska ställa sig i denna nya säkerhetspolitiska miljö.
Reträtten görs även av Trumps valstrategiska skäl. Hans kärnväljare struntar i omvärlden, om det inte är något som uppenbart hotar USA.
Trump lämnar Mellanöstern för att politiskt behålla Mellanwestern i USA, så han kan bli omvald.