NÀr jag var student, strax efter den industriella revolutionen, lÀrde jag mig om public choice-teorin. Den försöker bland annat förklara varför partierna eller de politiska blocken tenderar att hamna ganska nÀra varandra. Det handlar om röstmaximering.
För att förklara processen som ger detta resultat anvÀndes en liknelse med tvÄ konkurrerande glassförsÀljare pÄ en strand. Om man utgÄr frÄn att kunderna alltid handlar av den glassförsÀljare de har nÀrmast till sÄ lönar det sig för bÄda sÀljarna att nÀrma sig den andra. Det slutar med att de stÄr rygg mot rygg, mitt pÄ stranden, och sÀljer glass till varsin halva.
Liknelsen har nog bÀring pÄ mer Àn politik och glass. Hur vanligt Àr det inte att ICA och Konsum ligger bredvid varandra?
LÀnsstyrelsen gör sitt eget publika val nÀr det gÀller strÀnder och glass. GlassförsÀljning kommer inte pÄ frÄga! Vilket vi fick Ànnu ett exempel pÄ nÀr lÀnsstyrelsen i vÄras sade nej till ambulerande glassförsÀljning pÄ hjul pÄ Sudersand, ett beslut som Mark- och miljödomstolen nu bekrÀftat.
Det Àr tydligen till havs man mÄste bege sig för att befria sig frÄn myndigheternas iver att begrÀnsa och försvÄra strandlivet. Om sÄ bara nÄgon meter frÄn strandbrynet. Hela Gotland berÀttar om Johan Kantermos idé att bedriva försÀljning frÄn en bÄt:
â Det slog mig att om jag Ă€r pĂ„ vattnet, vad Ă€r det för regler som gĂ€ller dĂ„? SĂ„ jag kontaktade polisen för jag hade förstĂ„tt att det var de som delar ut tillstĂ„nd för försĂ€ljning. De sa att sĂ„ lĂ€nge du hĂ„ller dig pĂ„ vattnet och har fĂ€rdigförpackade varor som glass, lĂ€sk, vatten, chips och godis sĂ„ behöver du inget tillstĂ„nd. SĂ„ det var bara att tuta och köra.
Ăr det detta som ska vara konkurrensfördelen för drivna entreprenörer nuförtiden? Vem hittar listigaste vĂ€gen runt de hinder som stĂ€llts i vĂ€gen? Vem kan uppfinna en plats i den offentliga rummet för att tillhandahĂ„lla en efterfrĂ„gad men av regelverk och myndigheter ouppskattad tjĂ€nst. Företagande som gerillaverksamhet.
Som jag nyligen hade anledning att skriva sÄ Àr det bra att de finns, som orkar vara kreativa och jobbiga. Det förhindrar att den totala likstelheten sÀtter in, i ett genomreglerat samhÀlle. Och kanske kan den underliga bilden av en glassbÄt nÄgon meter frÄn strandbrynet bidra till att man inser det absurda i ordningen och lÀttar pÄ regelverket. Men risken finns naturligtvis att man istÀllet hittar sÀtt regla de kryphÄl som upptÀcks.