Tio burkar öl eller 1,5 flaskor vin i veckan, alternativt fyra standardglas på en kväll en gång per månad. Det är Socialstyrelsens definition av riskbruk – en riktlinje framtagen för att hjälpa vården att hitta personer som kan behöva stöd, inte för att diagnosticera alkoholism eller bedöma trafiksäkerhet.
Eftersom hög alkoholkonsumtion kan vara skadlig är det rimligt att Socialstyrelsen håller koll på den ur ett folkhälsoperspektiv. Men när man sätter gränser som innebär att två tredjedelar av alla vuxna män som dricker alkohol och 40 procent av kvinnorna i samma grupp plötsligt skulle behöva vård, blir det absurt. Vem ser en middagsbjudning där man dricker två öl, en snaps och en whisky i månaden som ett missbruk?
Svaret är Transportstyrelsen. Enligt Skånska Dagbladet har myndigheten valt att likställa Socialstyrelsens definition av "riskbruk" med "alkoholmissbruk" – och därmed med trafikfarlighet (17/2). Trots att det saknas koppling mellan Socialstyrelsens riktlinjer och faktisk trafiksäkerhet.
Transportstyrelsens gräns saknar stöd i verkligheten. Det finns ingen statistik som uppenbart visar att människor med så kallat ”riskbruk” utgör en särskild trafikfara. I synnerhet inte så stor fara att de ska bli av med körkortet. Det är en godtycklig och verklighetsfrånvänd gräns som helt saknar förankring i faktisk trafikolycksstatistik.
Det här innebär att människor blir av med sina körkort på tveksamma grunder. Som Skånska Dagbladet avslöjar bygger Transportstyrelsens beslut på PEth-blodprov, en metod som enligt experter inte ens kan fastslå exakt hur mycket en person druckit, än mindre missbruk.
Myndigheten drar ändå långtgående slutsatser – utan att ens träffa den drabbade. ”Missbruk och beroende är kliniska diagnoser som en läkare ska ställa – men ingen sådan diagnos kan ställas enbart utifrån ett enskilt PEth-värde. Det måste finnas något mer, säger Anders Helander, expert på PEth, till Skånska Dagbladet.
Blodproven har vården tagit, enligt Skånska Dagbladet ibland i smyg, och sedan skickat resultaten till Transportstyrelsen. Helt i enlighet med myndighetens krav. Det här ska ha inneburit att människor som sökt vård för bland annat högt blodtryck, hjärtflimmer eller yrsel fått sina körkort återkallade.
Att passa på att analysera blodprov för alkoholkonsumtion bara för att någon söker vård är djupt problematiskt. Sjukvården ska vara en trygg plats där människor som objektivt inte är trafikfaror kan få hjälp utan att oroa sig för att bli rapporterade till Transportstyrelsen.
Självklart ska de som verkligen har alkoholproblem och kör rattfulla tas ur trafiken, men att med en gräns som saknar stöd i verkligheten fatta ingripande beslut som vilar på en tveksam analysmetod – som ibland gjorts i smyg – handlar inte om att identifiera risker. Det handlar om att godtyckligt straffa vanliga människor.