Så blev det då klart att Sveriges energiproblem ska lösas med dyr kärnkraft och betalas av elkunderna och/eller skattebetalarna. När den nya kärnkraften kan bli klar eller hur mycket det kommer att kosta vet vi, trots beslutet, inte ännu. Tidöpartierna skrev nämligen ut en blankocheck för framtida kostnader i ett beslut som också innebär att alla ägg lagts i en och samma korg, en korg vi inte ens vet när den kan komma fram.
Vi som upplevt den teknikutveckling som skett de senaste 50 åren kan vittna om den hastighet utvecklingen haft, och har. Från fasta telefoner med snurrskiva och datorer med en kapacitet vi i dag skulle skratta åt, till dagens smarta telefoner.
Liknande utveckling har skett på så gott som alla områden som haft behov och möjlighet att utvecklas, och vi har ännu inte sett något slut på den.
Jag är tämligen säker på att det kommer finnas betydligt bättre och billigare sätt att lösa våra energiproblem den dagen då det första nya kärnkraftverket kopplas in på landets elnät, men jag kan ju ha fel. Utifrån det resonemanget förstår jag behovet av ny kärnkraft och att byggandet dras i gång med allt vad det innebär i politiska beslut och praktisk planering.
Dagens beslut innebär att staten dels ger lån till investeringen i de nya kärnkraftverken, dels att staten subventionerar den dyra produktionskostnaden så att kärnkraftselen blir konkurrensmässig.
Ska vi ha kärnkraft är det nog både bidrag/lån för själva investeringen och subventionerade produktionskostnader som måste till för att få ekonomin att gå ihop.
Men jag kan inte förstå varför det inte samtidigt satsas på andra alternativ och framför allt varför det inte satsas något på att relativt snabbt lösa de akuta problemen vi har i dag. Men det hade gått att lösa på ett annat sätt än att skicka räkningen in i framtiden.
Det vi nu fått är en trippel smäll för framtida generationer som har att ta hand om kostnader för utbyggnad, kostnader för produktionen och dessutom kostnaden för hanteringen av det radioaktiva avfallet som kärnkraftverken producerar.
Nu verkar det här med att skicka kostnader till våra nästa generationer vara en idé som Tidöregeringen kör hårt på.
Det är ju inte bara kärnkraften som kommer att få betalas av de som kommer efter oss utan även utbyggnaden av försvaret som Tidöpartierna vill finansiera med stora lån.
Jag kan ju förstå fördelen med att låna till stora satsningar men när det samtidigt görs stora skattesänkningar blir det hela märkligt i mina ögon.
Då verkar politiken gå ut på att vi ska leva över våra tillgångar i dag för att någon annan framöver ska få det sämre genom att tvingas betala för våra utsvävningar.
Det är förvisso även så Tidöpartiernas miljöpolitik fungerar. Så länge vi kan köpa billig bensin, strunta i att energieffektivisera och konsumera så mycket vi vill verkar Tidöpartierna vara nöjda. Att det sker på bekostnad av klimatet är inget regeringen och SD bekymra sig över i dag, även om de säkert svär lite till mans över ökande kaffepriser och andra olägenheter som klimatförändringarna redan fört med sig.
Beslutet som togs sent på eftermiddagen i onsdags innebär inte i sig att det kommer att byggas några nya kärnkraftverk. Meningen med beslutet var att skapa förutsättningar för ny kärnkraft och nu är det upp till elproducenterna att börja se över sina ekonomiska kalkyler.
Nu är förslaget bakom beslutet självklart skrivet på ett sätt som gör att det blir lönsamt att bygga och producera ny kärnkraft. Allt annat skulle ju bli ett enormt nederlag för Tidöregeringen. Tänk er själva om vi står här om ett år i början av valrörelsen och inga nya kärnkraftverk ens finns planerade.
Så det vi nu har att se fram emot är en tid då de aktuella el-problemen fortsätter att ställa till det samtidigt som kommande generationer belånas av den blankocheck som Tidöregeringen nu skrivit på. Och om allt nu går som på räls kan vi möjligen få se en första ny kärnkraftsreaktor i full drift innan 2040. Men då ska vi också tänka på att inte ens tågen går på räls som är helt problemfria.