Hur mÄnga mÀnniskoliv Àr din giftiga tröja vÀrd?

Kinesiska klÀdföretaget Sheins fabriksanstÀllda har fruktansvÀrda arbetsförhÄllanden.

Kinesiska klÀdföretaget Sheins fabriksanstÀllda har fruktansvÀrda arbetsförhÄllanden.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Ledare2022-10-19 07:30
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ledarkrönika

Att billiga klĂ€dpriser innebĂ€r dĂ„liga arbetsvillkor och löner för tillverkarna Ă€r kanske inget nytt för de flesta. Det var dock lĂ€ngesedan skandaler gĂ€llande just arbetsvillkor dök upp i media, dĂ„ de senaste diskussionerna fokuserat mer pĂ„ snabbmodets miljöförstöring. Men dĂ„ företag hittar nya sĂ€tt att nĂ„ unga att konsumera fler billiga plagg pĂ„, Ă€r det dags att rannsaka oss sjĂ€lva. 

Journalisten Iman Amrani har undersökt det kinesiska företaget Shein efter att de vuxit i popularitet under pandemin. Deras löjligt lĂ„ga priser – dĂ€r en tröja kan kosta mindre Ă€n en fika pĂ„ stan - och med tusentals nya klĂ€desplagg varje dag har de blivit otroligt populĂ€ra. I den brittiske dokumentĂ€ren visar dolda kameror att de anstĂ€llda endast tjĂ€nar 38 öre per klĂ€desplagg och Ă€ven om de lyckas tillverka 500 plagg per dag fĂ„r de endast 6300 kronor som mĂ„nadslön. De jobbar alla dagar i veckan utan ledighet, ofta 17 timmar per dag och mĂ„nga av de anstĂ€llda hade inte fĂ„tt sin lön. 

Lagen i Kina sĂ€ger tydligt att arbetare inte fĂ„r arbeta mer Ă€n Ă„tta timmar per dag. Endast i undantagsfall fĂ„r man lĂ€gga till tre timmars arbetstid. Att företaget lovat att skicka ut varorna samma dag som en bestĂ€llning lĂ€ggs, utgör inte ett gott skĂ€l till att nĂ„gon behöver arbeta 17 timmar per dag för slavlön.  

SĂ„ nĂ€r tar egentligen företagens ansvar slut och konsumenters ansvar vid? Även om det optimala skulle vara att företag respekterade mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och betalade sina anstĂ€llda en rĂ€ttvis lön och sĂ€kerstĂ€llde goda arbetsvillkor, sĂ„ Ă€r det i praktiken svĂ„rt i dagslĂ€get. Företag bryter mot mĂ€nskliga rĂ€ttigheter varje dag. Men Ă€r det ocksĂ„ inte upp till oss konsumenter att förstĂ„ att ett företag som kan erbjuda sĂ„ pass mĂ„nga nya klĂ€der dagligen och till sĂ„ lĂ„ga priser inte gör nĂ„gon vinst om de skulle betala en rĂ€ttvis lön? Och sedan vĂ€lja butiker dĂ€refter?

Lustigt nog vĂ€nder sig Shein ofta till Generation Z – som Ă€r kĂ€nda för att vara en vĂ€ldigt miljömedveten generation som populariserat second hand-klĂ€der pĂ„ nytt just pĂ„ grund av klimatpĂ„verkan som modeindustrin har. KlimatpĂ„verkan som Shein har Ă€r enorm. Modeindustrin stĂ„r i dag för mer utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser Ă€n vĂ€rldens flyg och sjöfart tillsammans. Plaggen Ă€r sĂ„ pass billiga att de anvĂ€nds mindre hĂ„llbart och slĂ€ngs ofta. Ofta anvĂ€nds ocksĂ„ giftiga fĂ€rgĂ€mnen i plaggen. 

Det Ă€r dags för oss att göra slut med snabbmodet och sĂ€rskilt med de butiker som erbjuder sĂ„ pass lĂ„ga priser att det inte finns en enda chans att de anstĂ€llda fĂ„r en skĂ€lig lön. Verkar det för bra för att vara sant, ja, dĂ„ Ă€r det ocksĂ„ det. Och ingen giftig tröja Ă€r vĂ€rd textilarbetarnas liv. 

Gotlands Folkblad

Det hÀr Àr en ledare frÄn Gotlands Folkblad. Ledarsidan Àr oberoende socialdemokratisk.