Den dystra bilden kommer från SvK:s, som ansvarar för stamnätet, senaste rapport om kraftbalansen på svensk elmarknad (30/5). Analysen tittar på perioden då elförbrukningen är som störst, den så kallade topplasttimmen. Även om riket som helhet beräknas ha en positiv effektbalans, det vill säga att mer energi produceras än som förbrukas, förväntas siffrorna vara negativa i de södra elprisområdena SE3 och SE4.
Till skillnad från årets milda vinter är prognosen för den kommande vintern i SE3 ett effektunderskott på 5 200 MWh under topplasttimmen. Medan underskottet för SE4 beräknas ligga på 2 500 MWh.
En stor del av elen i SE3 och SE4, särskilt i Sydsverige, produceras genom vindkraft. Under vintern blåser det dock systematiskt mindre än på sommaren vilket gör att vindkraftverken står stilla en större del av tiden. Samtidigt innebär vinterkylan att människor behöver mer energi för att värma upp sina hem.
Som Tidningen Näringslivet, TN, (11/6) konstaterar motsvarar förväntade effektbristen i SE3 och SE 4 tillsammans produktionen från sju kärnkraftsreaktorer – och det är under normala vinterförhållandet. Skulle vintern bli kallare och mer vindstilla blir läget betydligt värre. Ännu en gång framstår besluten att lägga ned sex reaktorer i just SE3 och SE4 som kortsiktigt.
Utan el från andra källor att kompensera för produktionsbortfallet är det enda alternativet att importera från andra länder. Problemet är att de flesta av Sveriges grannar också har lägre produktion på vintern.
SvK beräknar därtill att energibehovet kommer att öka under de kommande fyra åren. Det beror dels på många nya industriprojekt, dels på ökad användning av eldrivna fordon. Risken är alltså att energikriserna bara kommer att bli värre.
Hur illa det kan bli minns vi från vintrarna under 2020–2023. Då steg snittpriserna på el till nästan 1 kr/kWh i SE3 och långt över 2 kr/kWh i SE4. Det ledde till minskad produktion och konkurser för företag och mycket ansträngda budgetar för enskilda hushåll.
För att hindra att en sådan kris uppstår igen krävs på kort sikt investeringar i gasturbiner som kan stötta upp när vinden mojnar. Men på längre sikt, och om vi vill ligga i linje med klimatmålen, kommer det att krävas ny kärnkraft. Det var ett av regeringens viktigaste vallöften och där måste den leverera.
Att Tidöpartierna i riksdagen röstade igenom en finansieringsplan för ny kärnkraft är ett välkommet första steg. Regeringen behöver dock lägga på ett kol om nya reaktorer ska bli klara i tid för att undvika nästa energikris.