Dagens Industri har rapporterat omhur kriminella nÀtverk tvÀttar sina pengar via ett underjordiskt finansielltsystem, utom rÀckhÄll för myndigheterna. Betalningssystem som pÄ arabiska kallas hawala, anvÀnds ofta för att föra över pengar till lÀnder som till exempel saknar fungerande bankverksamhet.
Systemet Àr papperslöst och överföringarna gÄr inte att spÄra. Strukturen ökar dÀrför möjligheten till anonymitet vilket gynnar illegala syften. Inte minst finansiering av terrorism.
Att detta sker Àr ingen nyhet. Redan 2008 flaggade Ekobrottsmyndigheten för att kriminella visade intresse för somaliska hawalakontor i Stockholm. Men trots upprepade varningar frÄn det internationella antipenningtvÀttsorganet Financial Action Task Force, har inga skarpa ÄtgÀrder vidtagits.
FörevÀndningarna har varit att hawalasystemet Àr enda sÀttet för invandrargrupper frÄn Afrika och Mellanöstern att skicka pengar till sina hemlÀnder. Och sÄ Àr det, mÄnga förlitar sig pÄ hawala för att skicka pengar till sina familjer, som sedan anvÀnds till grundlÀggande behov av mat, vatten och sjukvÄrd.
Det Ă€r minst sagt en svĂ„r situation. Men kan dĂ„ till exempel en âtillfredsstĂ€llande regleringâ som finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) nĂ€mner hjĂ€lpa? Mycket osĂ€kert. För Ă€ven om staten redan 2018 tillsatte en specialistgrupp för att övervaka verksamheten, har föga hĂ€nt.
I stĂ€llet framgĂ„r det i en rapport frĂ„n SĂ€kerhetspolisen och ett tiotal andra myndigheter att sĂ„ stora summor flödar via hawala att âmycket allvarligaâ effekter redan har uppstĂ„tt, detta i form av âunderblĂ„sande av parallellsamhĂ€llen, ökning av organiserad brottslighet och kanalisering av brottsvinsterâ.
Tidigare i Ă„r infördes en regel som tvingar vĂ€xlingsfirmor och andra betalningsförmedlare att uppge ifall de bedriver hawala-verksamhet. Men resultatet har hittills varit blygsam. âTotalt uppgav sju av de bolag som inkom med rapport att de tillhandahĂ„ller sĂ„dana tjĂ€nster. Det finns sannolikt ett betydande mörkertalâ, sĂ€ger Finansinspektionens pressekreterare Karin Franck.
Men med tanke pÄ att det redan Är 2008 framgick att hawala inte följer svensk lagstiftning över huvud taget och att Àgare av vÀxlingsfirmor skyllde pÄ bristande kunskap, nÀr det snarare handlade om medvetet fusk, varför skulle det vara annorlunda nu?
Det ser ut som om Sverige mÄste ta efter Italien och USA och förbjuda systemet. Det mÄ vara beklagligt att oskyldiga mÀnniskor drabbas av kriminellas handlingar. Men för nÀrvarande finns det fÄ alternativ.
NÀr nÄgot har pekats ut som en sÀkerhetsrisk för Sverige under flera Är handlar det inte lÀngre om naivitet, utan snarare om bristande omdöme.