Sverige ska inte finansiera terrorism

Sverige har, till följd av betalningssystemet hawala, praktiskt taget blivit en fristad för penningtvÀttare, terrorfinansiÀrer och mÀnniskosmugglare.

Hawala

Hawala

Foto: Nelson/SNB

Ledare2023-10-31 09:45
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Dagens Industri har rapporterat omhur kriminella nĂ€tverk tvĂ€ttar sina pengar via ett underjordiskt finansielltsystem, utom rĂ€ckhĂ„ll för myndigheterna. Betalningssystem som pĂ„ arabiska kallas hawala, anvĂ€nds ofta för att föra över pengar till lĂ€nder som till exempel saknar fungerande bankverksamhet.

Systemet Ă€r papperslöst och överföringarna gĂ„r inte att spĂ„ra. Strukturen ökar dĂ€rför möjligheten till anonymitet vilket gynnar illegala syften. Inte minst finansiering av terrorism.

Att detta sker Àr ingen nyhet. Redan 2008 flaggade Ekobrottsmyndigheten för att kriminella visade intresse för somaliska hawalakontor i Stockholm. Men trots upprepade varningar frÄn det internationella antipenningtvÀttsorganet Financial Action Task Force, har inga skarpa ÄtgÀrder vidtagits.

FörevĂ€ndningarna har varit att hawalasystemet Ă€r enda sĂ€ttet för invandrargrupper frĂ„n Afrika och Mellanöstern att skicka pengar till sina hemlĂ€nder. Och sĂ„ Ă€r det, mĂ„nga förlitar sig pĂ„ hawala för att skicka pengar till sina familjer, som sedan anvĂ€nds till grundlĂ€ggande behov av mat, vatten och sjukvĂ„rd.

Det Ă€r minst sagt en svĂ„r situation. Men kan dĂ„ till exempel en ”tillfredsstĂ€llande reglering” som finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) nĂ€mner hjĂ€lpa? Mycket osĂ€kert. För Ă€ven om staten redan 2018 tillsatte en specialistgrupp för att övervaka verksamheten, har föga hĂ€nt.

I stĂ€llet framgĂ„r det i en rapport frĂ„n SĂ€kerhetspolisen och ett tiotal andra myndigheter att sĂ„ stora summor flödar via hawala att ”mycket allvarliga” effekter redan har uppstĂ„tt, detta i form av ”underblĂ„sande av parallellsamhĂ€llen, ökning av organiserad brottslighet och kanalisering av brottsvinster”.

Tidigare i Ă„r infördes en regel som tvingar vĂ€xlingsfirmor och andra betalningsförmedlare att uppge ifall de bedriver hawala-verksamhet. Men resultatet har hittills varit blygsam. ”Totalt uppgav sju av de bolag som inkom med rapport att de tillhandahĂ„ller sĂ„dana tjĂ€nster. Det finns sannolikt ett betydande mörkertal”, sĂ€ger Finansinspektionens pressekreterare Karin Franck.

Men med tanke pÄ att det redan Är 2008 framgick att hawala inte följer svensk lagstiftning över huvud taget och att Àgare av vÀxlingsfirmor skyllde pÄ bristande kunskap, nÀr det snarare handlade om medvetet fusk, varför skulle det vara annorlunda nu?

Det ser ut som om Sverige mĂ„ste ta efter Italien och USA och förbjuda systemet. Det mĂ„ vara beklagligt att oskyldiga mĂ€nniskor drabbas av kriminellas handlingar. Men för nĂ€rvarande finns det fĂ„ alternativ.

NÀr nÄgot har pekats ut som en sÀkerhetsrisk för Sverige under flera Är handlar det inte lÀngre om naivitet, utan snarare om bristande omdöme.

GA

Detta Àr en ledare frÄn Gotlands Allehanda, som Àr oberoende moderat.