Svenskt Näringsliv får svar de gillar

Svenskt Näringslivs ranking är en partsinlaga och långt ifrån en oberoende vetenskaplig studie.

Svenskt Näringslivs ranking är en partsinlaga och långt ifrån en oberoende vetenskaplig studie.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2019-10-07 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Arbetsgivarnas intresseorganisation Svenskt Näringsliv, SN, lägger sedan flera år mycket pengar varje år på en omfattande undersökning. Den gäller Sveriges 290 kommuners så kallade företagsklimat. Utifrån resultatet görs en ranking, där kommuner kan öka eller minska i relation till varandra. Även om alla kommuner skulle förbättra sina företagsklimat skulle hälften av dem öka i ranking och hälften minska. Ranking fungerar så. 

Som man ropar i skogen får man svar. Det kan sägas om undersökningen från SN, i år publicerad 24 september. För det första har bara hälften, 49 procent, av de tillfrågade företagen svarat (30 627 svar). Bortfallet är större än svaren. För det andra finns inslag av godtycklighet i undersökningen, och har funnits alla år den gjorts. Rankingen av kommunerna baseras till två tredjedelar av svaren från företagen och en tredjedel av statistik. Varför inte en annan fördelning? Exempelvis hälften för vardera av de två. 

Svaret är antagligen att med två tredjedelar från företagens svar är det möjligt med tydliga förändringar i rankingplacering, och i flera fall stora sådana på flera tiotal placeringar upp eller ned. Om statistikdelen vägt tyngre än 33 procent, exempelvis hälften eller 60, hade enkätsvaren från företagen inte påverkat lika mycket och kommunerna hade inte skiftat så mycket i rankingplacering på ett år. Som det är nu kommer i exempelvis Dalarna Älvdalen och Malung Sälen i länets nordvästra del på runt 100 i ranking, medan Falun och Borlänge hamnar på runt 190. Med tyngre vikt för statistikdelen skulle de förra sannolikt hamnat lägre och de senare, med bättre kommunikationer, högre. 

En del ganska oföränderliga faktorer, som kommunikationer (vägar, flygplatser), gynnar troligen storstäderna och deras välbeställda kranskommuner. De är ju nära centralstationer, storflygplatser och stora vägar.

Med sin ranking lyckas SN sätta sina medlemmars, företagens, intressen högt på dagordningen, särskilt i lokala och regionala medier. En del politiker anammar okritiskt SN-rankingen om företagsklimat som om den vore en oberoende vetenskaplig studie, vilket den inte är. Politiker ska agera för allmänintresset. Företag och arbetsgivare är bara ett intresse av flera. SN:s undersökning blir även lätt en mätning av företagares åsikter för stunden. Många av dem röstar på M och SD. Om en kommun får ett styre med M och SD i det, i stället för ett tidigare socialdemokratiskt lett styre, som Sölvesborg i Blekinge, ökar uppenbarligen kommunen lätt i ranking. I Sölvesborgs fall 39 placeringar till plats 87 av 290.