Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om läget inom lantbruket. Den har kommit ut sedan 1987 och görs på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.1 000 lantbrukare intervjuas under januari och 500 under september. I dagarna presenterades resultatet av intervjuerna som gjordes 9-22 september 2021.
I rapporten konstateras att färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt och deras prognos för 2022 är pessimistisk.
Skuldsättningen i svenskt lantbruk ökar och är den högsta på tio år. Lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga är oförändrad men det finns stora variationer mellan produktionsgrenarna.
Betydligt fler lantbrukare upplever i år att de inte har konsumenternas förtroende jämfört med i fjol.
Samtidigt stiger dieselpriset till nya höjder, något som direkt och påtagligt drabbar inte minst svenskt lantbruk. Lägg därtill ökade priser på gödsel, foder och transporter så finns det god grund för det som nu varnas från livsmedelsproducenter och alla led ut i handeln: matpriserna kommer att behöva stiga. Kanske redan i höst.
Då är frågan om konsumenterna är beredda att betala vad det kostar att framställa maten?
Punkten i Lantbruksbarometern om en utbredd känsla av vikande förtroende är inte svår att förstå. Att peka ut djuruppfödning och skogsbruk som klimatbovar är populärt. Få tar sig tid eller ork att studera helheter och granska fakta.
Djurrättsaktivister härjar på gårdarna vilket skapar en enorm otrygghet, gårdarna är ju samtidigt lantbrukarnas hem. Dessa brott har fått välbehövlig uppmärksamhet och man diskuterar nu skärpta straff samt att utvidga ett större område på gårdarna att bli aktuella för hemfridsbrott.
Anklagelser om att djuruppfödning och köttätande förstör klimatet, oavsett vilket land man talar om, är en enkel och lockande dramaturgi att bygga på i medier. Samma gäller för djurrättsaktivisterna som man ofta ser mellan fingrarna med när det gäller deras brottslighet. En brottslighet som till och med tränger in i demokratin när reportrar som granskar djurrättsaktivisternas metoder blir utsatta för olaga hot.
Samhället behöver bättre stå upp för svenskt lantbruk. Påstådda svepande anklagelser om att man hugger ner all gammelskog, bygger sönder kuster och att djuren på gårdarna plågas och förstör klimatet måste vederläggas och balanseras med sakliga politiska beslut och mer nyanserade bilder.
De som inte sköter sig ska få konsekvenser, generaliserande och populistiska utspel förstör för alla.
Alla pålagor i form av kostnader och/eller regelkrångel måste analyseras noga. Ett lantbruk har gigantiska kostnader, inte minst när det handlar om investeringar i maskiner och ladugårdar. Det kan snabbt gå åt skogen om lönsamheten viker och kostnaderna drar iväg.
Även de som anser att vi bara ska äta vegetariskt eller veganskt behöver också nån som odlar och framställer deras mat.