På kurs med Kurt är ett älskat barnprogram från 1981 om Kurt, som vill köpa en röd rund båt med ett randigt kapell. För att få pengar till båten arrangerar han misslyckade kurser i ämnen som han inte vet något om för sin vän Nisse. Nisse betalar snällt för sig, men varje gång Kurt tror att han fått ihop nog med pengar för att köpa båten så höjer den elake affärsmannen Alve priset.
Höja priset vill Region Gotland också göra, på kryssningskajen. Intäkterna från hyran som betalas av Copenhagen Malmö Port Cruise Visby (dotterbolag till Copenhagen Malmö Port – CMP) täcker inte regionens kostnader. Speciellt inte nu när den nya gångbron byggs. Gångbron som man kan misstänka har fördyrats av förseningar, inflation och strul.
Är Region Gotland då som den elake Alve, som först kommer överens om ett pris men sedan vill ha ett annat? Eller mer som den klantige Kurt som försöker trumma fram mer nya pengar när de gamla inte räcker? Jag vet i alla fall att det är gotlänningarna som är Nisse.
Men utan att dra liknelserna för långt så är Region Gotlands anspråk egentligen inte orimliga och man har sökt en förhandlingslösning med CMP. Det hade naturligtvis varit bättre om det ursprungliga avtalet innehållit klausuler så att man inom avtalet hade kunnat hantera en situation med avsevärda merkostnader och en trafik som blivit oväntat omfattande. Omförhandlingar kan vara svåra, när man vill få någon som inte behöver betala mer att ändå betala mer. Omförhandlingsförsöken har inte heller varit framgångsrika, varför Region Gotland nu sagt upp avtalet om kryssningskajen. Med åtta års uppsägningstid, tydligen.
Är inte det här riskabelt för Region Gotland? Förstör man inte en existerande affärsrelation som man i de flesta avseenden är nöjd med? CMP driver ju inte bara kryssningskajen i Visby genom dotterbolaget utan man är en stor aktör och hamnoperatör inom kryssningsnäringen och kan sägas generera mycket av den trafik som nyttjar kajen. Finns det inte risk för att CMP väljer att nyttja kajen under den långa förmånliga uppsägningstiden för att sedan, om åtta år, bidra till att kryssningsfartyg kör värdhus förbi i fortsättningen? Det finns ju andra hamnar och resmål i Östersjön att kryssa till om man vill markera missnöje och statuera exempel.
Det finns kanske en sådan risk, men jag tror faktiskt inte att den är speciellt stor. Danmark har en stark affärskultur med vana att behandla intressekonflikter sakligt. Om man har ett fördelaktigt avtal med åtta års uppsägningstid så ser man till att utnyttja det. Och om detta avtal sägs upp så är man ändå kapabla att på ett sakligt sätt ha en ny förhandling om ett nytt avtal när det blir aktuellt. Kanske blir det ett avtal som är mer fördelaktigt för Region Gotland. Kanske inte. Det finns ju ingen naturlag som säger att Region Gotland kan få sina kostnader för kryssningskajen täckta.
Förmånen att driva en kryssningskaj är värd vad någon är beredd att betala för den. Anläggnings- och driftkostnaderna har egentligen inte med saken att göra.
Någon gång i framtiden får vi reda på om det var klokt av Region Gotland att nu säga upp avtalet. Men det lär dröja.
Jag ska avsluta med ett förtydligande av ledaren om regionfullmäktiges beslut att låta Gotlandshem sälja 224 lägenheter. Jag skrev då att Miljöpartiet var ett av partierna som motsatte sig beslutet. Det hade varit tydligare, och mer korrekt, att skriva att just Miljöpartiet inte motsatte sig alla försäljningarna utan bara försäljningarna på landsbygden, i Tingstäde och Fårösund.