Nyligen var det val i Norge. Partier som motsvarar S, V och C fick majoritet i parlamentet. De förhandlar nu om regeringsbildning. Motsvarigheten till V vill ha en med alla tre. C vill ha en med S och C.
S är öppen för båda, men vill helst ha en med alla tre. En sådan regerade 2005 till 2013. En regering med bara S skulle kunna göra upp med Norges M. De två har liknande politik på vissa områden.
Varför utläggning om regeringsbildningen i Norge? Tja, det bör funderas nu på vilken regering som kan bildas i Sverige efter valet. Om det blir en majoritet för partierna till höger, M, KD, SD och L, om L klarar riksdagens spärr, bildar de någon sorts regering.
Men vad händer om de förblir i minoritet i riksdagen och partierna som utgör dagens regerings underlag, S, MP, C och V, får majoritet? Då blir det en regering med en socialdemokratisk statsminister. Men likt i Norge finns olika alternativ. Vi kan ta upp några. Och för det kan vi utgå från en opinionsmätning från institutet SKOP (Skandinavisk Opinion), publicerad på torsdagen.
Mätningen hade drygt tusen intervjuade ur en webbpanel, så dess siffror har felmarginaler som är bredare än mätningar med ännu fler i sin webbpanel. Det går ändå bra att utgå från mätningen för att belysa en tänkbar regeringsbildning.
L och MP hamnade under riksdagens spärr, på 2,4 procent respektive 3,4. Och 1,2 procent hade övriga partier. Totalt blir det 7,0 procent för partier som inte skulle komma in i riksdagen.
Partier som stöder, tolererar, dagens regering, S, V och C, fick fler röster än de som inte gör det, M, KD och SD. Med procentsiffror blev det 25,8 för S, 12,5 för V (en hög nivå, mot 8,0 i valet 2018) och 9,6 för C (också högt, mer än 8,6 i valet 2018). Totalt 47,9.
Högeroppositionens tre partier i tänkta riksdagen fick 21,6 för M, SD på 18,5 och 5,0 för KD. Sammanlagt 45,1.
Mandaten? L och MP skulle bli utan och tappa de 20 respektive 16 de fick i valet 2018. S skulle få 97, tre färre än 2018. V skulle få 47, 19 fler än 2018 och bäst någonsin för V. C skulle få 36, fem mer än 2018. Sammanlagt 180. Motsvarande för M blev 81, 11 mer än 2018, SD på 69, sju mer än 2018 och 19 för KD, tre färre än 2018. Totalt 169.
V och C når över en tiondel av mandaten, likt M, SD och S (om de ej regerar). De kan alla var för sig väcka misstroendevotum mot regeringen. Då blir frågan vilken regering?
Det måste bli en från vänstersidans tre partier. Det C pratar om, en regering i mitten, är inte realistiskt. Varken S eller M vill ha en sådan. Det C haft som idé att en regering M+C+KD ska stödjas av S i ett avtal är inte möjligt.
S släpper inte fram regeringar partiet inte själv är med i. Det skedde bara 1978 med Liberalerna (Folkpartiet då) när mindre en ett år var kvar till valet 1979 (C tolererade den regeringen också). Liberaler och socialdemokrater samregerade i Västtyskland. Kanske även här?
Återstår en regering med S. Eller med S, C och V. Men C vill inte ens att dagens S-ledda regering budgetförhandlar med V. Så att själv budgetförhandla med V, i en regering eller utanför en, blir ett stort steg. Och nu kommer poängen, som är att C borde ta det stora steget.
En regering med bara S kan inte få igenom budgetar bara med sitt parti och ett av V eller C. Båda måste vara med. SD kan nämligen rösta på en M-budget och då får den fler röster än S+C eller S+V.
De problem som finns för regeringen att få sin budget godkänd i riksdagen i höst kvarstår i tänkbara valresultat med S-statsminister efter valet. En regering med S och M skulle få majoritet, enligt SKOP. Men en sådan blir det inte. Skillnaderna mellan dem är större än i Norge.