Ledare: Stölder ger dyrare matkassar

Runt om i landet kör ligor omkring för att länsa butiker på exklusivt kött. Entrecôte, ryggbiff och oxfilé står på de kriminellas  önskelista, och det är ofta svårt för butikerna att göra något åt saken. Särskilt triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö är utsatt, men även  Norrlandskusten längs med E4:an.
Tjuvarna ingår ofta i internationella ligor.   Andra kan vara samma gäng som förpestar våra förorter, som diversifierar sina intäktskällor. De kommer förberedda med foliefodrade fickor och väskor för att inte sätta igång butikernas larm. Därefter förs köttet till avlastningsplatser, där kriminella grossister och restaurangägare köper det till ett kraftigt reducerat pris.

Butikspersonalen är ofta hjälplösa. Sex av tio dagligvaruhandlare uppger att deras personal har utsatts för hot, och i butiksvimmlet är det svårt att se om någon stoppar ner en oxfilé i väskan eller låter bli att scanna vissa varor.
Vissa åtgärder kan dock hjälpa. Speglar och övervakningskameror förbättrar övervakningen, men mot våldsamma tjuvar är det inte lönt för personalen,  som kan vara extraknäckande ungdomar, att gå emellan. Särskilt när de kriminella ofta bär stickvapen, vilket en Icahandlare i Västerås vittnade om. Då krävs ordningsvakter, vilket inte är gratis.
Totalt uppgick stölderna i detaljhandeln till drygt tio miljarder kronor förra året. Det är den första gången som beloppet nått tvåsiffriga nivåer, och en ökning på 20 procent sedan 2021. Värst är det för dagligvaruhandeln, det vill säga i huvudsak matbutikerna. 5,8 miljarder kronor stals från dem.

Från vänsterhåll har matbutikerna kritiserats för att göra profit på hungrande barnfamiljer när inflationen varit hög. Men det är en felaktig bild.
För varje hundralapp som spenderas i en matbutik går drygt 97 kronor till att bland annat täcka inköp, personal och moms. De knappa tre kronorna som blir över ska täcka finansiella kostnader och skatt innan butiken kan göra vinst. Stöldkostnaderna är så höga som fyra kronor per hundralapp, eller nästan dubbelt så mycket som vinsten, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Uppklarningsgraden är också låg. Anmälda butiksstölder har ökat på senare år medan antalet misstänkta minskar. Ungefär två av tre snattare kommer undan. Av sin natur är brotten svåra att lösa och en stor del av ansvaret – och därmed kostnaden – läggs på de enskilda butikerna.
 
Antagligen är det mest effektiva angreppssättet att slå mot krögarna som köper köttet. En livsmedelsinspektion i Malmö ledde till att flera hundra kilo stulet kött kunde konfiskeras för att ägarna inte kunde visa på var köttet kom ifrån.
Att skylla de höga matpriserna på butiksägarna är alltså oärligt och ignorerar den grova brottsligheten. Det är något att ha i åtanke nästa gång kvittot efter veckohandlingen är längre än väntat.