Det är fullt förståeligt att många anser att det som nu försiggår i svensk politik är obegripligt och på en mycket låg nivå.
Ansvaret vilar tungt på alla partier när det handlar om att skylla på varandra.
Några konstigheter kräver dock att bemötas så länge de fortsätter att spridas.
Att ta ansvar och samarbeta verkar för många betyda att lägga ner sina egna politiska ambitioner för att stödja en politik man inte kan stå för och som går på tvärs mot det som väljarna gett en stöd för.
Förutom det orimliga i detta står det också utom allt tvivel att Socialdemokraterna aldrig själva skulle göra det de nu kräver av allianspartierna. Aldrig någonsin.
Men det finns en sak som partierna skulle kunna samarbeta och komma överens om i dag, något som skulle göra den extra valrörelsen så mycket mer uthärdlig: nämligen att sluta kasta gris med SD.
Inget av de sju övriga partierna i riksdagen avser att samarbeta med SD. Det har alla tydligt deklarerat.
Att SD röstade på Alliansens budgetförslag betyder inte att dessa samarbetar, lika lite som det betydde att SD och S samarbetade när de bröt praxis och röstade på samma förslag för att bryta ut frågan om brytpunkt för statlig skatt.
Så lägg ner det där SD-klistrandet en gång för alla.
Strunta i vad som eventuellt kan "gynna SD" och driv er egen politik.
Den som ser Stefan Löfven och Gustav Fridolin som de ädla riddarna som försökt skapa samarbete med den onda Alliansen är mer än lovligt naiv.
Alliansen har dock haft uppenbara problem att förklara varför det inte blivit något samarbete över blockgränserna. Det måste ju finnas något mellanting mellan att vara stödparti och att ha en gemensam budget. I Agenda i söndags förklarade Annie Lööf (C) att Stefan Löfven bjudit in till samtal vid två tillfällen och vid inget av dessa med något konkret förslag utan bara efterlyste allianspartiernas stöd.
Socialdemokraterna hade redan krokat arm med Miljöpartiet och förklarar nu också att det är S/MP-budgeten man går till extra val på.
Alla ska bryta block och samarbeta utom Socialdemokraterna.
Det finns en självgodhet i detta som inte rimmar med partiets väljarstöd.
I en tråd på Facebook skrev nyligen högt uppsatta S-politiker på Gotland att de tyckte man skulle sluta prata om en "rödgrön budget" för att istället säga "socialdemokratisk budget", trots att budgeten är ett samarbete mellan S/V/MP. Men de gotländska socialdemokraterna ansåg att det var att "utplåna S" att kalla det rödgröna samarbetet för rödgrönt.
Det säger väldigt mycket om självbilden partiet har och också varför man blir så oerhört indignerad när Alliansen inte vill lägga ner rollen som oppositionsparti.
Hade man bjudit in till ett rent bord med öppna kort hade förutsättningarna för ett samarbete varit bättre än det hat och den ilska man nu visar när man beskriver Alliansen som syndabock för att regeringen inte fick igenom sin budget.
Kommer man till bordet med en färdigförhandlad vänsterpolitik så kan man inte räkna med annat än det läge vi nu har.