Vladimir Putins förakt för Haag-konventioner har genomgående visat sig under kriget i Ukraina. En ny studie från Rädda Barnen visar att 576 skolor, förskolor eller universitet skadades eller förstördes i Ukraina bara under år 2024. 600 000 ukrainska barn kan inte längre delta i fysisk undervisning. Samtidigt visar en nylig rapport från FN att Ryssland har begått brott mot mänskligheten genom att systematiskt attackera civila med drönare (SVT 29/5).
Redan år 2022 varnade ukrainska myndigheter för att Ryssland medvetet förstört kyrkor i sin offensiv in i Ukraina. En sammanställning från år 2023 som gjordes av den ukrainska organisationen Institute of Religious Freedom visar att närmre 500 kyrkor och andra religiösa byggnader har förstörts, skadats eller utsatts för inbrott sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina startade. Det är ett medvetet angrepp mot kulturen som bevittnas.
Kulturarv är viktigt för utformning och bevarande av olika kulturella, etniska, politiska och religiösa identiteter. Därför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter, i ett försök att utplåna identiteten hos motparten. Enligt internationell folkrätt kan förstörelse av kulturarv i väpnade konflikter räknas som ett krigsbrott.
Haagkonventionen för skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt från 1954 ger indikationer på hur anslutna länder kan skydda egendomen i fredstid. Det handlar bland annat om att använda det så kallade Blue Shield-märket. En märkning som sätts på de egendomar länsstyrelserna beslutat ska åtnjuta särskilt skydd. På Gotland finns 57 stycken skyltade kulturegendomar.
Gotland är det län med flest byggnadsminnen, med sina 382 byggnadsminnen och cirka 13 000 fornlämningar. Riksantikvarieämbetet uppmanade att varje län skulle lista 20 till 50 objekt för märkning, Gotland skulle annars ha kunnat haft långt fler är de 57 som pekades ut. Hansestaden Visby, ringmuren med innerstaden, är inte med eftersom det är med på Unescos lista av världens 1 154 världsarv.
Att Putins Ryssland inte visar respekt för vare sig människoliv eller kulturarv är tydligt. Måhända skyltningen av våra skyddsvärda kulturegendomar kan komma att användas i precis motsatt riktning än den tilltänkta. Istället för att ge skydd ger den en indikation till fienden att här finns ett mål som är av särskild betydelse för lokalbefolkningen. En slags ”hitlist”.
Eftersom vår kulturmiljö åtnjuter skydd vid väpnad konflikt även om den inte är utmärkt med ett emblem, och eftersom Blue Shield-märkningen är frivillig och inte ens täcker hela vårt kulturarv, bör frågan väckas om vi verkligen tydligt vill peka ut särskilt känsliga mål för våra motståndare att attackera? Att förlita sig på att fienden spelar rent i händelse av väpnad konflikt är att uppvisa naivitet. Det har Rysslands krig mot Ukraina visat oss.