70 procent av Sveriges landyta är täckt av skog, en näring som samtidigt sysselsätter nära 140 000 personer. Men med tanke på hur skogsägarna behandlas skulle man kunna tro att de ägnar sig åt samhällsfarlig verksamhet. Staten och dess myndigheter måste sluta inskränka skogsägares äganderätt och i stället ge dem bättre möjligheter att ta hand om och bruka sin skog. Och inte minst stärka rätten till domstolsprövning av myndighetsbeslut.
Ett aktuellt fall som drivits av Centrum för rättvisa rör en privatägd skog i Södermanland. När skogen drabbades av ett aggressivt skadedjursangrepp hindrades ägarna Karin och Pär Brodin från att rädda den. Det visade sig nämligen att Skogsstyrelsen hade registrerat de drabbade områdena som ”nyckelbiotoper”, vilket innebar att skogen måste lämnas orörd.
Allt som allt hade myndigheten vid olika tillfällen registrerat cirka 80 procent av den privata skogen. En statlig utredning kom redan år 2020 fram till att dessa registreringar var olagliga. Men efter att skogsägarnas överklagande avvisats av högsta förvaltningsdomstolen, som inte tyckte att de negativa konsekvenserna som drabbat dem var Skogsstyrelsens fel, har de olagliga nyckelbiotopsregistreringarna blivit kvar.
Skogen i fråga finns inte kvar i dag, då den förstördes av det omfattande granbarkborreangreppet. Myndigheternas agerande har därmed, trots viljan att skydda skog, lett till att skog i stället förstörts. Överlag har statens iver att detaljreglera användningen av skogsmark resulterat i en ohållbar situation för landets skogsägare, trots att majoriteten tar ett stort ansvar för sin skog och sköter den på ett bra sätt.
Det handlar inte bara om respekt för äganderätten. Skogsnäringen bidrar till stora skatteintäkter som är viktiga för flera regioner, i synnerhet utanför de större städerna. En färsk rapport från Industriarbetsgivarna (2025) visar att skatteintäkterna från skogen motsvarar cirka 30 000 jobb i välfärden, utöver de som redan i dag sysselsätts i näringen. Skogsägarna förtjänar bättre än att motarbetas av myndigheter. Det måste finnas en rimlighet i skyddet av djur och natur så att det inte ger rakt motsatt resultat.
Slutligen fick paret Brodin rätt i Stockholms Tingsrätt, som i en unik dom fäller staten för brott mot egendomsskyddet och brott mot rätten till domstolsprövning enligt Europakonventionen. Till skillnad från många andra länder är rätten till domstolsprövning av myndighetsbeslut inte inskriven i grundlagen. Fallet med paret Brodins skog visar på behovet av att justera just det.