En politisk stridsfråga som vi haft i över 50 år. Ska Sverige bygga ny kärnkraft? Nu är den på riksdagens bord.
Onsdagen den 21 maj röstar riksdagen om en av regeringens viktigaste frågor under den är mandatperioden. Förslaget gäller en ny lag som ska möjliggöra statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Statsministern Ulf Kristersson (M) sade resolut i partiledardebatt i SVT inför förra valet: ”Vill man ha kärnkraft ska man rösta på en regering som kan bygga kärnkraft”. Vice statsministern Ebba Busch (KD) tar också gärna spadtag för nya reaktorer. Hon sade i slutdebatten, valspurten 2022, att hon ville att Vattenfall skulle få uppdraget att bygga tre, fyra nya kärnkraftverk. Gärna ett nytt Barsebäck. Johan Pehrson (L) var av samma åsikt: ”Vi behöver bygga ny svensk kärnkraft nu”. Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna anser att ”svensk flit och kärnkraft byggde Sverige” och är med på färdplanen mot byggen av ny kärnkraft i Sverige.
Den politiska spelplanen inför beslutet om den nya lagen är att S, V, C och MP har reserverat sig mot förslaget. Det spännande är egentligen inte hur omröstningen ska sluta, för om alla följer partilinjen blir det 176 röster för lagen, medan reservanterna samlar 173 av de 349. Det ovissa är snarare vad som händer med lagen och kärnkraftsintentionerna om det blir regeringsskifte nästa år. Det brukar vara önskvärt att stora energibeslut tas i större politisk enighet än vad som verkar vara fallet nu.
Riksdagens åtta partier är rejält inte på samma linje kring formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.
Medan finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), ansvarig för frågan, talar om den nya lagen som en ”hörnsten” för att kärnkraften ska få en ”robust finansiering” och lösa Sveriges elproblem, så låter det från den andra ringhörnan som att regeringen langar fram en underskriven check för kärnkraftsbyggarna att skriva egen önskad summa på. När den näringspolitiske talespersonen Fredrik Olovsson (S) gästade SVT:s Agenda på söndagskvällen sade han inför omröstningen om lagen:
– Det är som att ge regeringen en blank check eller möjligen för oss att köpa grisen i säcken eftersom vi inte vet vad det kommer att kosta eller vem som betalar. Men vi är säkra på att det slår undan benen för mycket annan energiproduktion när man ger så stora subventioner till ett kraftslag, sade Fredrik Olovsson (S).
Gotländska riksdagsledamoten Hanna Westerén (S) kommer att rösta på det vis de kommer överens om i partigruppen, säger hon till Gotlänningens ledarsida.
Kritikerna ifrågasätter alltså att staten ska ge fördelaktiga lån till bygget av fyra reaktorer, hundratals miljarder, men att det saknas tak för vad det kan kosta.
Storskaliga riktade subventioner snedvrider marknaden på skattebetalarnas bekostnad anser (C).
Att det skulle vara oerhört generöst mot kärnkraften och dåligt motiverat med tanke på att det finns andra alternativ är det långt ifrån politisk samsyn kring. Den gotländske riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) säger till Gotlänningens ledarsida att:
– Detta är inte “massiva subventioner”, utan handlar om att staten – på samma sätt som vid annan viktig infrastruktur – delar vissa investeringsrisker för att snabba på utbyggnaden där det annars inte skulle ske. Ny kärnkraft kommer inte i stället för vind eller sol – utan utöver, säger han.
Som med så mycket annat gäller att den som lever får se. Om det som kritikerna befarar besannas; att stora satsningar på kärnkraft riskerar att minska investeringar i andra energislag, som skulle kunna tas i drift långt tidigare än nya kärnkraftverk.
Centerpartiet bedömer att också ”livstidsförlängningarna” av befintliga kärnkraftsreaktorer ligger i farozonen för att genomföras på den väg som regeringen nu stakar ut.
Rickard Nordin (C), ny förste vice partiledare och klimat- och energipolitisk talesperson, anser att det är möjligt att producera mer el i de reaktorer som redan är igång i Sverige.
– Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är, och har i över ett decennium, varit fri att göra det, säger han. Centern anser inte att svenska skattebetalare ska bekosta ny kärnkraft genom statligt stöd.
Lagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2025. Då har det gått 45 år sedan folkomröstningen om kärnkraften i Sverige. En omröstning där kärnkraftskritikerna i linje 3 vann på Gotland, men inte i riket.
Hur opinionen ser ut nu klarnar kanske i september 2026.