Löftena till skogsbruket är ännu inte avverkade

Medan skogsfrågorna dras i långbänk så har sex avverkningar stoppats på Gotland.

Förnybar råvara.

Förnybar råvara.

Foto: Anton Swärdhagen

Ledare2025-03-12 09:36
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Mark- och miljödomstolen har stoppat sex planerade skogsavverkningar på Gotland, rapporterar P4 Gotland. Det innebär inte att skogen inte kommer att avverkas i dessa fall. Men det innebär att Skogsstyrelsen, till vilken dessa avverkningar har anmälts i vederbörlig ordning, ska granska avverkningarna och deras effekter innan de får äga rum. Om de alls blir av.

Anledningen till att mark- och miljödomstolen överhuvudtaget ingrep var att avverkningarna överklagades av Emma Sewell, som representerar miljöorganisationen Jordens Vänner. Hon medverkade också i P4 Gotland och menar att platserna för avverkningarna innehåller skyddsvärda arter.

Emma Sewell har varit involverad i liknande fall tidigare. SVT rapporterade i augusti i fjol om en polisanmälan mot skogsbolaget Stora Enso efter att aktivister som inventerat skogar i Ljusdals kommun hittat den rödlistade orkidén knärot, bland annat på mark där Stora Enso redan hade avverkat. Där figurerade Emma Sewell som ordförande i föreningen Naturhänsyn. Föreningen beskriver sitt eget syfte:

”Vårt mål är att granska avverkningar av skyddsvärd natur över hela Sverige, samt driva opinion och folkbildning.”

Just knärot är en favorit bland aktivister med ambitionerna att stoppa avverkningar runt om i Sverige, var helst de kan. Rödlistningen till trots så är Naturvårdsverkets beskrivning av arten:

”Knärot förekommer i nästan hela landet, men saknas på kalfjället. Den är ganska vanlig i mossrika barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog.”

Knärot har därför visat sig vara en ofta förekommande ”skyddsvärd art” som kan åberopas för att stoppa eller åtminstone fördröja en skogsavverkning.

Sverige i allmänhet och landsbygden i synnerhet behöver ett fungerande skogsbruk. Regeringen har också lovat att åstadkomma en rimligare tillämpning av artskyddet, men den har hittills underlevererat. I somras tillsattes en artskyddsutredning som skulle ha redovisat sina slutsatser senast vid det gångna årsskiftet. Den har ännu inte hörts av.

Frågan kom upp under tisdagen under en interpellationsdebatt i riksdagen med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Han bedyrade regeringens avsikter att stärka rättssäkerheten och äganderätten för landsbygden och för skogsägare och på så sätt ge skogen utökade möjligheter att vara en effektivt nyttjad resurs både ekonomiskt och för klimatpolitiken. Regeringen vill tydliggöra villkoren för ett ansvarsfullt skogsbruk.

Men skogsägarna gör nog klokt i att inte hålla andan. Frågorna är komplexa. Lösningarna involverar också flera andra utredningar förutom artskyddsutredningen och påverkas också av internationella åtaganden bland annat inom ramen för EU-samarbetet och EU:s ökade ambitioner att blanda sig medlemsstaternas skogliga angelägenheter. Dessutom dras regeringen med intern obstruktion i frågan från liberalt håll.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.