En kristen lÄnghelg stundar. SÄ skriver Lena Andersson i romanen EgenmÀktigt förfarande och fÄngar i en mening det frÀmlingskap mÄnga av oss kÀnner inför en helg som pÄsk. Vi Àr lediga men varför?
Medan resten av Europa och vÀstvÀrlden firar det kristna Äret viktigaste högtid gÄr vi i Sverige runt utan att riktigt veta vad vi ska göra, eller varför. NÄgra reser till fjÀllen medan andra pÄtar i jorden. Allt fÀrre gÄr till kyrkan. Sverige Àr vÀrldens mest sekulariserade land. Det visar Äterkommande studier som till exempel World Values Survey. Sekularisering har skett över hela vÀstvÀrlden men ingenstans har avkristnandet gÄtt sÄ lÄngt som hÀr.
I boken Landet som glömde Gud, utgiven pĂ„ Norma förlag, 2002, hĂ€vdar historikern Per Ewert att det inte var en slump. Avkristnandet av Sverige var en medveten process som genomfördes uppifrĂ„n â ofta mot folkflertalets vilja.
De pÄdrivande var radikala krafter inom socialdemokratin. Alva Myrdal, Artur Engberg och Stellan Arvidson Àr exempel pÄ opinionsbildare som Ewert tar upp. Skillnaden mot andra lÀnder var att i Sverige hade sÄdana religionskritiska samhÀllsförÀndrare direkt tillgÄng till regeringsmakten, och de hade god tid pÄ sig. Socialdemokraterna regerade Sverige i över 40 Är.
Under de tre statsministrarna Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme genomfördes en rad reformer som pÄ olika sÀtt syftade till att avveckla den kristna tron som bÀrande samhÀllssyn. FrÄn början var tanken att den skulle ersÀttas med den marxistiska modellen, men med tiden var det i stÀllet en radikal individualism som blev den nya ideologins kÀrna.
TvÄ förÀndringar framstÄr i efterhand som sÀrskilt viktiga. Den första var politiseringen av statskyrkan. Det finns inget annat land dÀr de politiska partierna tagit direkt kontroll över en kyrka. Det gjorde att den dagsaktuella politiken blev kyrkans viktigaste rÀttesnöre. Den egna lutherska traditionen misstÀnkliggjordes. PrÀsterna anpassade sig och budskapen frÄn predikstolarna gick under 1900-talet i alltmer individualistisk och liberal riktning. Svenska kyrkan blev mindre inriktad pÄ att förmedla Bibelns berÀttelser och pÄskens budskap.
Den andra reformen som banade vÀg för vÀrldens mest sekulariserade land var att kristendomsÀmnet pÄ 1960-talet togs bort ur skolan och ersattes av det mer allmÀnt hÄllna religionsÀmnet. FrÄn att haft en central plats i skolungdomars vardag förpassades kristendomen till nÄgra fÄ timmar under en hel skoltid. Reformen bidrog ocksÄ till att kapa relationen mellan skola och kyrka pÄ den lokala nivÄn. Kyrkorummet, psalmerna och traditionerna blev inte lÀngre nÄgot som alla unga fick stifta bekantskap med.
Ăver tvĂ„ miljoner svenskar skrev 1963 under en namninsamling för att kristendomsĂ€mnet skulle fĂ„ vara kvar. Politiken ville annorlunda. Utan att kĂ€nna till dessa förĂ€ndringar gĂ„r det inte att förstĂ„ dagens Sverige. Den lĂ„ngt dragna sekulariseringen var ingen slump, utan en process som tvingades fram uppifrĂ„n.