Under min första tid som politisk redaktör uppfattade jag att regionen tog tag i de problem som Funkisam uppmärksammade främst teknikförvaltningen på. Mycket jobb lades bland annat ner på att göra Visbys trottoarer bättre framkomliga för personer med nedsatt syn. Trottoarkanter frästes av och plattor med spår lades ner för att underlätta för personer med orienteringskäpp att ta sig fram så säkert som möjligt.
Nu var detta främst under den tiden då Tommy Gardell styrde och ställde i Tekniska nämnden, för när alliansen senare tog över blev de tilldelade pengarna för just mindre framkomlighetsjusteringar ofta över.
Därför blir jag inte direkt överraskad när det framkommer att den senast byggda rondellen i Visby saknar anpassning för personer med nedsatt syn, något P4 Gotland rapporterat. Tankarna på ett tillgängligt Gotland där personer med funktionsvariationer också ska kunna ta sig fram så säkert som möjligt försvann nog från TN samtidigt med Tommy Gardell.
Nu blir det att bygga om för en massa pengar som kunde ha använts till något bättre. Trafikljus vid korsningen Söderväg/Gutevägen exempelvis.
Gotlandshem har hållit möten för de som bor i de fastigheter som det allmännyttiga bolaget fått politikernas välsignelse att sälja. För de boende i Visby hölls mötet i Visby, men för de som bor i fastigheterna i Tingstäde och Fårösund blev det att ta sig till Lärbro. I en kommentar till Gotlands Folkblad meddelar Gotlandshem att valet av Lärbro dels berodde på att det fanns en lämplig lokal där dels för att begränsa restiden för samtliga som berördes. Hur nu restiden för samtliga som berördes kan begränsas av att mötet hölls i Lärbro framför ett möte i respektive Tingstäde och Fårösund har jag ännu inte listat ut. Men om Gotlandshem menar att samtliga som berördes var deras personal så har de ju helt rätt. Deras restid halverades i och med att man höll ett gemensamt möte i Lärbro.
Jag tycker att det här är lite nonchalant. Vill man verkligen ha ett konstruktivt möte där så många av de som påverkas av de kommande försäljningarna kan komma då ser man till att hålla mötet så nära deras bostad som möjligt. Och om viljan bara finns så kan man hitta fungerande lokaler i både Tingstäde och Fårösund.
Nu var dialogen med de boende inför rivningen av Riggen inte heller av bästa kvalitet, så det här med att hålla en bra dialog med sina boende när något viktigt är på gång är något som Gotlandshem behöver jobba på.
Är det något jag irriterar mig på så är det folk som tränger sig på för att föra fram sin synpunkt i tid och otid. Detta gäller så klart på min fritid och inte i jobbet där det ingår att få mothugg och kommentarer under arbetstid.
Nyligen var jag på ett öppet möte med ett visst tema som jag fann intressant. Det var Socialdemokraterna som bjudit in Peter Hultqvist att berätta om sitt arbete i riksdagen och försvarsutskottet där han är ordförande. Det mesta av hans anförande tog upp USA:s nya administration ledd av Trump och kriget i Ukraina. Han tog även om det gällande säkerhetsläget och hur vi hamnat där vi befinner oss i dag.
När det sen blev frågestund handlade nästan alla frågor om det han berättat om. Men en fråga stack ut vilket irriterade mig. Personer jag har största respekt för lyfte en i sammanhanget märklig fråga, nämligen det trettioåriga täkttillståndet Heidelberg Materials nyss fått av Mark- och miljödomstolen. En fråga som Peter Hultqvist knappast har kunskap om och som därför inte heller kan få ett klokt svar. Nu lyckades Hultqvist besvara frågan på ett respektfullt sätt, men att ”kapa” ett möte för att föra fram en helt annan fråga än den som mötet behandlar blir bara fel i mina ögon.
Och de som kämpar för något så bra som öns framtida vattenförsörjning har ju så många bra argument på sin sida att de inte skulle behöva tränga sig på i tid och otid och därmed försämra sin situation genom att irritera folk.
När regionstyrelsen hade sitt senaste möte möttes de av ett antal personer som demonstrerade mot Heidelberg Materials nya tillstånd. Demonstranternas beteende mynnade ut i att polis tillkallades. Jag vet inte vad som hände eller hur pass allvarligt det var, men när polis tillkallas är det inte utan orsak.
Jag har största respekt för de som brinner för sin sak. Jag värna vår yttrandefrihet och vår rätt att demonstrera, men när min egen frihet, eller någon annans, begränsas av sättet som yttrandefriheten nyttjas då blir jag irriterad.
Jag kan mycket väl tänka mig att fler resonerar som jag. Att de som tränger sig på inte bara får mig att känna mig irriterad utan även att jag kan vända mig mot det de vill ha framfört. Oavsett om det är telefonförsäljare, aktivister som klistrar fast sig på vägar, reklam mitt i hockeymatcher, möten som kidnappas eller aktivister som uppträder på ett sätt som föranleder att polis tillkallas.