Ledare: Så stjäl gängkriminella från välfärden

Det krävs kraftfulla åtgärder för att stävja stölderna från välfärden och hindra att gängen får utrymme att växa.
Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter, bland andra Polisen, Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan, för att motverka den organiserade brottsligheten. En del i samarbetet är Nationellt underrättelsecentrum, NUC, som vartannat år publicerar kartläggningar av kriminaliteten. Då den senaste lägesbilden nyligen presenterades (20/10) låg fokus på välfärdssystemen.
 

Den svenska välfärden är särskilt sårbar för organiserad brottslighet. Den utformades i en tid då samhället präglades av hög tillit och saknar ordentliga kontrollmekanismer. Staten kan därför utnyttjas som bankomat åt gängen och mellan 11 och 27 miljarder kronor uppskattas försvinna varje år. Som Britt-Marie Hultström på Försäkringskassan uttrycker det: ”Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att nu råna socialförsäkringen i stället”.
Fusket sker såväl kopplat till näringsverksamhet, framför allt gällande assistansersättning, den statliga lönegarantin och det statliga tandvårdsstödet, som stöd till enskilda. I det senare fallet rör det vanligen sjukpenning och -ersättning, bostadsbidrag, aktivitetsstöd och underhållsstöd. Men även CSN, Pensionsmyndigheten och Migrationsverket är drabbat.
 

Vår tillitsbaserade välfärd innebär bland annat att myndigheter förlitar sig på de uppgifter som den sökande lämnar. NUC lyfter exempelvis att tandvårdsstödet rapporteras in av vårdgivarna digitalt och att besluten fattas per automatik. Vilket gör att inget egentligen hindrar kriminella från att skicka in falska ansökningar.
Därtill har myndigheternas serviceuppdrag lett till att utbetalningar sker skyndsamt, oftast innan någon kontrollutredning har gjorts. Därefter är det i princip omöjligt att kräva tillbaka pengarna eftersom medborgare inte ska missgynnas av myndigheters beslut.
Ett annat stort problem är att ansvaret för utbetalningar är delat mellan olika myndigheter. Kriminella kan alltså söka flera olika bidrag utan att det upptäcks, något som förvärras av att information sällan får delas mellan myndigheter på grund av sekretessregler.
 

Regeringen tycks äntligen ha insett vidden av problemen. Bland annat ska en ny myndighet för utbetalningskontroll inrättas nästa sommar. Och 13 miljarder kronor har tillsatts för övriga myndigheter att bekämpa fusk. Förvisso är det rimliga åtgärder men de kommer sent, efter att fusket har tillåtits växa under flera år.
Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har velat se välfärdsfusket beror troligen på att det har rimmat illa med deras övergripande bidragslinje i den ekonomiska politiken. När statsminister Stefan Löfven avgår om två veckor är det knappast ett gott bokslut att inte ha stoppat de gängkriminellas stölder från välfärden.