Barn som har syskon brukar till exempel vara snabba med att ta till whataboutism: ”Men varför skäller du på mig och inte på Kalle?”
Just nu är whataboutism ett tema i svensk politik. Flera politiska partier dras med skandaler. Men de vill inte tala om sina egna problem – utan om andras. Det blev tydligt under SVT:s direktsända partiledardebatt 13/10.
Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar var den som först angrep Jimmie Åkesson (SD) för kopplingarna till MC-gäng som har avslöjats i samband med hans bröllop. Åkesson var förstås beredd på kritiken, som han viftade bort som ”gyttjebrottning”. Han ville hellre tala om antisemitismen i Vänsterpartiet.
Dadgostar avförde kritiken med en klackspark. Antisemitism är emot Vänsterpartiets dna menade partiledaren, och sa även att man redan agerat mot dem som gått över gränsen.
Socialdemokraterna är ett annat parti som just nu har skandaler. Men Magdalena Andersson (S) ville inte höra talas om lotteriskandalen där skrupelfria telemarketingföretag – delvis med kopplingar till organiserad brottslighet – har lurat pengar av äldre. Detta menade Andersson att man redan hanterat. Kopplingar till organiserad brottslighet var något hon bara ville diskutera om det gällde SD.
Alla vill prata om andras fel, men inte om sina egna.
Att Sverigedemokraternas ledning har kopplingar till organiserad brottslighet är en praktskandal. Det är också ett svek mot partiets väljare som ofta har vänt sig till SD just därför att de är oroade över organiserad brottslighet.
Likaså är den antisemitism inom vänstern som kommit till ytan i samband med demonstrationerna mot Gazakriget ett stort problem. Vänsterpartiet har reagerat sent och bara i ett fåtal fall. Inget som följt partiet kan på allvar tro orden om att antisemitism skulle vara emot partiets dna.
Vad gäller Socialdemokraterna är det svårt att underskatta sprängkraften i det som avslöjats om lotterierna. Inte minst för ett parti med hög moralisk svansföring och som är starkt beroende av väljare i de övre åldersskikten. Det är också väldigt tveksamt om partiet verkligen hanterat frågan. Och att partiledningen inte skulle ha känt till formerna för lotteriet låter också smått otroligt.
Svenska politiska partier har en särställning i svensk politik. Det är de som tar in människor och idéer i demokratin. Om de inte sköter sitt jobb som grindvakter kommer vi få problem. Flera partier har uppenbarligen svårt att hålla extremister och kriminella på armlängds avstånd. Inget fel blir mindre av att något annat parti också gjort bort sig. Det duger inte med whataboutism, som svar.