S och M i invandringens mittfåra

Det höga tonläget i invandringsfrågor gör att man kan tro att de politiska partierna står långt ifrån varandra.

Ledare2021-04-09 05:54
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Men i både principer och sakpolitik finns det faktiskt en bred majoritet i mitten.

På torsdagen presenterade först Moderaterna och sedan regeringen nya förslag på inriktning av politiken.

I regeringens fall meddelade man att de regler för uppehållstillstånd som infördes efter flyktingkrisen blir kvar. Tillfälliga uppehållstillstånd ska förbli regel, vilket Morgan Johansson (S) betonade var en återgång till vad som gällde före 1984.

Moderaterna presenterade samma morgon ett integrationspolitiskt program som de snickrat på i två år.Den som följt den polariserade debatten förväntade sig kanske ett moderat program som liknade Sverigedemokraternas. Men Moderaterna försöker snarare återvända till en mer positiv syn på invandring. Det finns problem med integrationen i Sverige, men invandring är fortfarande något i grunden positivt och något som berikar Sverige. ”Vart du är på väg är viktigare än var du kommer ifrån” står det på rapportens framsida.

Moderaternas integrationspolitik anger bredast möjliga mål; att invandring ska vara bra för Sverige. M lyfter fram två mått på integration: egen försörjning och språkkunskaper. Målen bryts ned till 100 politiska reformer. 

Granskar man punkterna är det mycket som känns igen från andra partier. Till exempel krav på språkförskola för barn som inte har med sig språket från hemmet, som M har lånat förslaget från Liberalerna.

Jämför man sedan vad vi hittills vet om de olika partiernas förslag inom integrationspolitiken finner man en ganska stabil och bred mitt. Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vill alla i någon mån bromsa takten på invandringen och samtidigt öka integrationen. Det ska ske genom att få fler från bidragsberoende i arbete och genom att jobba mer aktivt med språkkunskaper.

Moderaterna och Centern skiljer sig i ton när det gäller volymer och synen på asyl- och anhöriginvandring. Båda vill dock ha ”ordning och reda” med en migrationspolitik som är stabil över tid.

Socialdemokraterna skiljer sig från M och C i synen på arbetskraftsinvandring. Men partiet delar samtidigt målet om att få fler från bidrag till arbete. Tydligare krav på språkkunskaper ställer sig M, C, L och S alla bakom.

Man kan egentligen undra vad det höga tonläget i migrationsdebatten kommer sig av om alla de stora partierna (utom Sverigedemokraterna) tycker ungefär lika. Kursen borde vara lätt att ta ut och få stöd för i riksdagen.

Problemen uppstår förstås när ett regeringsunderlag måste innehålla ett i sammanhanget ytterlighetsparti som kan ställa ultimatum. Miljöpartiet har kunnat ha ett stort inflytande från Reinfeldts andra ministär och fram till idag. Det blir till ett demokratiskt problem när en majoritet av väljarna vill se en annan politik. Många saker skulle kunna rättas till om invandringspolitikens mitt gjorde upp.