Ledare: Ta hoten mot trossamfunden på allvar

Sju av tio församlingar har utsatts för brott det senaste året. Det visar en kartläggning som tagits fram på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund. Judiska, muslimska och ortodoxa församlingar är särskilt utsatta. Det behöver tas på allvar. Ett större statligt ansvar krävs för att säkerställa att religionsfriheten inte undergrävs ytterligare. Polisens arbete för att skydda landets församlingar och klara upp de brott de utsätts för måste prioriteras.

En viktig förutsättning för att religionsfriheten ska fungera i praktiken är att personer känner sig säkra när de utövar sin religion, både själva och tillsammans med andra. Så är tyvärr inte fallet i Sverige i dag.

Två tredjedelar av församlingarna har rapporterat att de utsatts för egendomsbrott det senaste året. Inbrott är vanligare i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan, bland annat på grund av deras öppna karaktär gentemot allmänheten och värdefulla föremål i kyrkobyggnaderna.

Judiska, muslimska och ortodoxa församlingar är inte utsatta för egendomsbrott i lika hög utsträckning. Det kan förklaras av att de på grund av hotbilden inte kan ha en lika öppen verksamhet som andra. Enligt rapporten utsätts de i första hand för systematiska och återkommande våldsbrott, grundade i hat utifrån deras ställning som religiös och etnisk minoritet. 

Samtliga judiska församlingar i Sverige har drabbats av fler än sex våldsbrott under året, och omkring var femte muslimsk församling i undersökningen har utsatts minst sex gånger. Omvärldshändelser, som Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober 2023, pekas särskilt ut. En företrädare för ett judiskt samfund beskriver hur demonstranter hotat och skrämt äldre personer, bland annat överlevare från Förintelsen. Företrädare för de muslimska samfunden lyfter att de varje vecka utsätts för klotter som i hundra procent av fallen består av hatbudskap riktade mot muslimer.

Hanteringen av brotten sticker också ut. Sex av tio församlingar inte har polisanmält ett enda av de brott de utsatts för. En orsak som nämns är att det upplevs som “meningslöst”, det vill säga, de litar inte på att de kommer att få någon hjälp från Polisen, alternativt oroar sig för att eventuell ökad uppmärksamhet endast kommer att förvärra situationen. 

“Detta utgör inte enbart ett hot mot religionsfriheten, utan även mot ett demokratiskt och öppet samhälle”, säger forskaren och rapportförfattaren Linnea Lundgren i en intervju i tidningen Dagen (25/4), och visst har hon rätt. Både regeringen och Polisen bör ställas till svars för vilka typer av åtgärder de tänker vidta med anledning av det som framkommit. Att inte göra någonting, och låta brotten mot religiösa samfund öka, är inget alternativ.