Ledare: "Gotlands vackra stränder betalar inga studielån"

Den ändrade demografin kommer att leda till stora utmaningar för både vården och omsorgen. För samtidigt som gruppen i arbetsför ålder blir mindre och mindre lever den stora gruppen äldre längre och längre. 

Vi behöver alltså vård och omsorg under en längre period än i dag. 

Något som börjat diskuteras först på senare tid är ett annat avgörande problem i denna kontext. Nämligen den att allt färre väljer att utbilda sig för att jobba i vård, skola och omsorg. Så samtidigt som urvalet blir mindre minskar även andelen av denna minskande grupp som kan tänka sig att jobba i välfärden.

Ingen kan på allvar hävda att man inte förstår ungdomarnas val. Själva jobben i sig är nog lika intressanta som förut men rapporterna från vården, äldreomsorgen och från lärarna utgör inga locktoner. 

Bristen på personal märks redan i framför allt skolan och äldreomsorgen.

Jag läser en nyhet på P4 Gotlands sajt: 

"Många gotländska lärare efterlyser mer stöd för att hantera konflikter som uppstår på rasterna". Tydligare kan det kanske inte beskrivas var en stor del av problemet ligger. Att förutom det pedagogiska uppdraget lägga stor del av sin tid på att hantera konflikter, stora som små, med elever och med föräldrar, är nog inte det en lärarstudent ser framför sig när hen börjar utbilda sig.

På Gotland pågår nu ett projekt för att avlasta lärarna där man talar om en helt ny yrkeskategori, elevkoordinatorer, som ska jobba med sånt som är skolans ansvar utöver det rent pedagogiska. För skolans uppdrag är väldigt brett och ska inte blandas samman med lärarnas uppdrag.

Lärarlönerna på Gotland ligger lågt i alla jämförelser, liksom lönerna i många andra yrkesgrupper. När regionen i olika sammanhang framhåller att "det finns så mycket annat som är värdefullt" med att jobba på Gotland är det en onödig provokation.

Raukar, ruiner, stränder och ängen i all ära men när det stora studielånen ska betalas hjälper dessa mervärden föga.

Om bristen på framtida personal skrev GT i går med anledning av resultatet av valen till gymnasiet. Jag skrev om det i en ledare den 4 mars.

Bristen gäller inte bara välfärden utan även de för Gotland viktiga områdena inom hotell-, restaurang- och turismbranschen. Här är det svårare att se logiska förklaringar till det bristande intresset hos unga. Det är inga trista och monotona jobb och möjligheten att få jobb ganska direkt efter utbildningen är stora. 

Lönen är verkligen inte allt när man väljer yrkesbana. Valet är och ska vara mer grundat i lust och vad man faktiskt vill jobba med. 

Den som väljer en lång utbildning i ett yrke där efterfrågan är stor måste dock kompenseras för det. Vem vill annars lägga flera år för att utbilda sig om det går lika bra att strunta i det?