Ledare: Politiskt sommarlov i otakt med tid som ständigt pågår

De flesta politiker får därmed en välförtjänt ledighet. Anställda politiker och de med nämndansvar kan sannolikt inte räkna med helledigt från politiken men tempot växlar ner.

Nästa regionfullmäktige sammanträder inte förrän om tre månader, den 19 september och även nämndernas sammanträden går på sparplåga fram till september. Det är faktiskt lite samma märklighet som med skolans långa sommaruppehåll. 

I otakt med en samtid som bara rusar på.

Vid dagens sammanträde kommer det att handla mycket om pengar.

Delårsrapport, tilläggsanslag och budgetbeslut. Man ska också fastställa övergripande prioriteringar inför perioden 2024-2027.

Det är väldigt bra att man har tydliga mål, både mer som visioner och konkreta mätbara mål. 

Mål handlar oftast om att utveckla och göra mer. Det påverkar i sig andra mål, nämligen ekonomiska.

Hur det än låter i debatten råder det politisk enighet kring buffertmål på 2 procent samt att när verksamhet och ekonomi ställs mot varandra är det ekonomin som gäller.

För att minska risken att tvingas till trista, tråkiga och ibland omöjliga besparingar på verksamhet brukar man allmänt ha generella krav på pågående effektiviseringar av verksamheten. Ny teknik och nya arbetssätt behöver ständigt tas i anspråk för att upprätthålla en verksamhets kvalitet och för att ge bästa nytta för våra skattepengar.

Detta beskrivs ibland som "dolda besparingar" som borde stoppas. I näringslivet är det ett fullt naturligt och självklart sätt att se på sin verksamhet.

Inom offentlig verksamhet råder det omvända, om man ska hårdra det. Man kräver och förväntar sig årliga uppräkningar som nån sorts regel och hur det än går får man nya friska pengar varje nytt år.  Det är klart att kostnader ska räknas upp men det måste också pågå en ständig ambition att vässa verksamheten.

Det krävs inte minst utifrån den väl kända demografiska utvecklingen där vägvalet till syvende och sist står mellan höjd skatt, höjda egenavgifter eller kraftiga besparingar och neddragningar.

Mer kunskapsutbyte behöver ske mellan kommuner och regioner där man kan lära av varandra. Det slås ofta fast att det inte finns något automatiskt samband mellan mer pengar och hög kvalitet.

För några år sedan gjorde Svenskt näringsliv en studie med rubriken "Effektiviseringspotential och förklaringsfaktorer för effektivitet i kommunerna".

Det som då kännetecknade effektiva verksamheter var bland annat tydlig målstruktur, låg personalomsättning och låga rekryteringskostnader, ekonomisk delaktighet och verksamhetsanpassad budget som skapas i dialog med verksamheten, proaktivt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning och tydlig roll- och ansvarsfördelning.

Mindre effektiva kommuner hade dessa gemensamma faktorer: för många mål utan koppling till verksamheten, avsaknad av kontinuerlig uppföljning, avsaknad av ett långsiktigt strategiskt arbete inom bland annat teknik och kompetens, splittrad och ineffektiv förvaltningsstruktur.

Om man tänker sig en koncern motsvarande Region Gotlands storlek skulle det handla om ett företag med cirka 7 000 anställda i tio dotterbolag (sex förvaltningar och fyra helägda bolag).

Det sätter ljuset på verksamhetens omfång och komplexitet men också insikt om vikten av ständigt utvecklingsarbete.