Utrikeskrönika
Under våren är Polen ordförandeland i EU. Ordförandeskapet må vara av mer av administrativ art men det är många som har sett fram mot att Polen tar över ordförandeklubban, och det handlar inte bara om att den under hösten har svingats av Ungerns Victor Orban.
Polens nye premiärminister Donald Tusk har nämligen särskilt gott renommé i Bryssel sedan han var Europeiska rådets ordförande mellan 2014 och 2019. Hans liberalkonservativa parti Medborgarplattformen vann också det polska valet 2023 på löften om en mer pro-euroepisk politik.
Omsvängningen av Polens syn på Europa hade sin grund i Putins invasion år 2022. Utsattheten som direkt granne till både Ukraina och diktaturen Vitryssland gör att landet helhjärtat ställt sig på västs sida i kraftmätningen med Kreml. Och om större stater som Tyskland och Frankrike visat sig ombytliga i förhållandet till Ryssland och till stödet för Ukraina är Polen desto mer pålitligt. Mycket av Natos stöd till Ukraina sker till exempel via logistikhubbar i Polen. Polen är också det EU-land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina. Mer än en halv miljon ukrainare befinner sig i landet.
Viktigt för Polens ledarroll är vidare att landet under flera år metodiskt har byggt en stark och användbar försvarsmakt med modern materiel, ofta köpt från Sydkorea. Under 2025 beräknas Polen lägga 4,7 procent av BNP på försvaret. Om den ryska regimen inte kunnat köra över Ukraina är möjligheterna att köra över Polen ännu mindre.
Polen är för övrigt det enda Natoland som ställt sig bakom Donald Trumps utspel om att öka försvarssatsningarna till 5 procent av BNP. Polens försvarsminister har kallat utspelet ”en nödvändig väckarklocka”. Ett av målen för det polska ordförandeskapet i EU är att förmå unionen att gemensamt satsa 100 miljarder euro mer på försvar. Polen har med andra ord tagit på sig en säkerhetspolitisk ledartröja i EU.
I grunden bygger Polens nya politiska position på landets goda ekonomi, som har vuxit stadigt sedan 1990-talet. Den totala polska bruttonationalprodukten, BNP, är sedan några år större än Sveriges. Den polska ekonomin är också mer modern än vad fördomen säger. Precis som i Sverige är servicesektorn störst med över 50 procent av BNP. Industrin står i Polen för nära 30 procent av BNP, vilket är högre än i Sverige där den står för mindre än 25 procent. Jordbrukets andel av BNP är drygt två procent. Det motsvarar den svenska situationen i slutet av 1970-talet.
Polen saknar förstås inte problem. Inflationen förra året var över tio procent. En stor del av landets konkurrensfördelar kommer av de ännu relativt låga lönerna. Politiskt finns det ett spänningsfält mellan liberalkonservativa och mer nationalistiska strömningar. Klyftan syns mellan premiärministern Tusk och presidenten Andrzej Duda. Den senare är mer positivt inställd till Trump än till EU. Men sådant är problem och spänningar som finns inom alla demokratier.
Från svenskt håll kan vi inte längre se Polen som den fattige kusinen från landet. Polen är en granne och allierad som stärker hela vår region, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.