Vad är skillnaden mellan ledarskapet nu och under förra mandatperioden? Det undrade Filip Reinhag (S) när regionens årsredovisning behandlades vid gårdagens sammanträde med regionfullmäktige.
Filip Reinhag hänvisade till allianspartiernas hårda kritik mot den förra majoritetens sätt att leda regionen och att de borde be om ursäkt för detta nu när nämnderna fortsätter att gå med underskott.
Nu ser vi med olika glasögon på det politiska ledarskapet men för åtminstone mig finns det en tydlig skillnad i hur man ser på budget, ekonomi och konsekvenserna av att inte hålla sig inom de ekonomiska ramarna. De rödgrönrosa håller fast vid samma övertygelse i opposition som i majoritet. Att ekonomiska underskott i verksamheten beror på att man fått för lite pengar.
När sedan en ny budget ska klubbas sätter man själv nya ramar som man i efterhand konstaterar var för små och därför inte behövde hållas.
Den nya majoriteten har en annan inställning och ett annat sätt att leda regionen. Det går dock inte att vända en femmiljarderskoloss med nästan 7 000 anställda på en femöring.
Och ska vi prata om retorik man skulle behöva be om ursäkt för är det ännu hästlängder kvar till S-ledamoten som drog upp ett silverfat ur innerfickan och tyckte att en borgerlig nämndordförandes huvud skulle placeras där.
Och nej det hände inte på 50-talet utan 2010.
En annan skillnad är att nuvarande majoritet gång på gång markerar allvaret i att verksamheten inte går ihop och att det inte kan fortsätta.
Men i det stora hela visade gårdagens sammanträde att det finns en stor enighet kring det mesta. Det tände aldrig riktigt till i debatten vilket tyder på att konfliktytan är liten. Inte ens Sverigedemokraterna, som hävdar att det behövs förändring på riktigt, fick till det i kritiken. Det verkar som att det alltid är "någon annan" som borde ha gjort nåt i politiken, aldrig de själva.
Som jag skrivit förut på denna sida tycker jag att majoriteten skött besparingarna på Folkhögskolan ganska dåligt. Besluten förankrades inte, vare sig i nämnden eller hos allmänheten och det var väldigt svårt att förstå bevekelsegrunderna för att spara i det stora sammanhanget, småpengar, på att dra in utbildningar som är väldigt viktiga för de grupper de riktar sig till.
Men när frågan skulle debatteras med anledning av en interpellation vd gårdagens fullmäktige försvann den sakliga kritiken i överdrivna antydningar från de rödgrönrosa om att hela Folkan i Fårösund skulle vara i farozonen och därmed i stort hela samhället gå under.
Och det är lite pinsamt av Socialdemokraterna att gå så hårt fram med att kritisera att landsbygdssäkringen inte följs. Det var ju inte som att S såg till att C-förslaget fick struktur och rutiner för hur detta skulle genomföras under sin tid vid makten.