”Vi ska gneta vidare”.
Det är en sammanfattning av den rödgröna majoritetens avsiktsförklaring för tillväxt och näringslivsfrågor för den kommande mandatperioden.
Jag tror att det krävs mer.
Jag tror att tydliga, uppriktiga och konkreta signaler är avgörande för att skapa en bättre dialog och ett bättre företagsklimat. Gneta vidare låter inte som en framkomlig väg när man vänder sig om och ser hur det gått hittills.
Mycket har gjorts inom förvaltningarna, näringslivschefen Stefan Persson och Ethel Forsberg, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, är goda exempel på resultatinriktade och pragmatiska tjänstemän som sällan får cred för sina insatser.
I det dagliga mötet mellan regionen och företagaren finns alla möjligheter att steg för steg skapa förståelse för varandras roller och därmed förbättra samarbetsklimatet.
På den politiska nivån krävs också dialog, men framför allt tydliga politiska visioner och beslutsamhet. När Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande, skulle redogöra för majoritetens politik för tillväxt och näringsliv, lät det som att han läste upp budgeten.
När jag begärde ut avsiktsförklaringen i skrift hänvisas till en presskonferens på fredag, då den ännu inte är riktigt klar.
Bra eftersom det då finns chans till konkretisering, inte så bra att en icke färdig plan redovisades utan denna information.
Inte minst efterlyser jag förklaringar till de olika signaler man trots allt sänder. Som den beslutsamhet man visar i att inte återinföra utmaningsrätten, trots att den bevisligen togs bort på grund av ett missförstånd. Motivet var att man inte tänkte lämna över beslutsrätten om privata utförare av offentlig verksamhet. Åke Svensson var också tydlig i att markera att varje fråga om eventuell upphandling av verksamhet ska avgöras individuellt.
Men var finns då den politiska linjen när Pjäsen inte ens prövades medan det nya äldreboende i Katthammarsvik lades ut på privat utförare utan diskussion?
För alla de som sitter med runt borden när besluten tas är det kanske uppenbart och där kanske dessa förklaringar förs fram, men för alla oss andra återstår att gissa.
Det är såna här politiska riktlinjer som behöver vara tydliga och som man skulle ha velat höra mer av i en politisk avsiktsförklaring.
* * *
Nyligen skrev jag att utökningen av antalet regionråd som när beslutet togs inte skulle kosta något alls (möjligen något men inte mycket) visade sig kosta 750 000 kronor.
Det stämmer inte, prislappen blir istället 1,3 miljoner kronor eftersom förutom de 750 000 som tas från resultatet, finansieras det också med pengar som blir tillgängliga då Björn Jansson och Eva Nypelius inte längre har ”politikerpension”.
På tal om prioriteringar och politiska signaler.